Vardagslyx

Vi har en extremt speedad vecka. Allt verkar ha samlats på fyra dagar och bokade tider avlöser varandra. Barnmorskebesök, frissan, optikern, åka-till-kommunen-och-skriva-på-faderskapsintyg (sånt som vi ogifta måste göra!). Och till på det tömning av Eriks morföräldrars hus uppe i Närke som hans föräldrar nu sålt. Fast där har inte jag varit involverad utan dit åkte Erik själv, men då skulle barnvakt fixas och så även i dag då han var på lunch med sitt jobb. Och så släpkärretömning av en massa gamla brädor och skräp som samlats under husmålarveckorna. Ja, ni hör ju. Pust. Samtidigt är det en ren tillfredsställelse för en höggravid som just nu är inne i en riktig ”boa-och-fixa-fas” att för varje kväll kunna bocka av ytterligare ett par punkter som är otroligt sköna att ha gjorda innan bebisen tittar ut till oss.

I dag jobbade jag bara halvdag, sen tog jag ut komp resten av dagen och gick bort en sväng till stan för lunch och lite shopping innan jag träffade Erik. Och det är nu kopplingen till dagens rubrik kommer… Vi fick varsina presentkort i julklapp som vi inte utnyttjat men idag var det dags. Hudoteket väntade på oss och Erik bänkade sig för en timmes massage. Min massage bokades om då den inte är gravidanpassad och varken de eller jag vågade oss på det av risk att sätta igång något så i stället fick mina händer och naglar en timmes uppmärksamhet. Ljuvligt skönt och avslappnande och med en supertrevlig tjej som fixade och pysslade. Oljebad, filning och nagelbandspetning följdes av arm-, och handmassage och slutligen ett antal lacklager som nu sitter som berget. Det somrigt ljusrosa lacket jag valde fick jag sen med hem och nu saknas bara brunbrända händer vilket inte är så lätt att få för en kontorsråtta som jag.

Efter lyxtimmen på skönhetssalong fikade vi islatte och morotskaka på Wayne´s med näsorna i solen och sen väntade frissan. Håret är nu både färgat och klippt och ännu en sak kunde bockas av på veckans to-do-list.

Filip och Vilma har ikväll varit mäkta imponerade över mammas naglar. Filip tyckte de var ”jättesnugga” fast de luktade lite starkt och så undrade han vart mina gamla naglar hade tagit vägen :) Vilma har klappat och tagit på dem hela kvällen och sagt ”Wooow…”

Nu ska vi betala räkningar och äta glass. Varför inte fortsätta njuta en dag som denna!

Vinka lilla stjärna där

Liten i magen har tagit sig för med något nytt därinne. Små killningar känns på ena sidan av magen, främst på kvällarna, av något litet och hårt. Det känns nästan som att den ligger därinne och vinkar.

Vår efterlängtade lill* stjärna… Jag har börjat längta så oerhört den senaste veckan bara. Kanske är det för att man får mer och mer kontakt. Kanske för att den nu verkligen har ”rutiner” därinne. Kanske för att mina krämpor växer sig allt starkare och påminner om vad som väntar inom kort.

Vem du än är så är du för oss en alldeles ovanligt starkt och envist lysande liten stjärna. Nu och för alltid.

Kap

I dag fick jag en sån där riktig shoppinglyckokick. Filip och jag slank in på Ikea och kom ut därifrån med en hel hög vita dörrar och ett par lådinsatser i samma kulör till Expedit. Denna hylla finns i några olika varianter i vårt hem och med dörrar och lådor förändras ju både utseende och funktion. Dock har vi tyckt priset på dem varit väl saftigt – 199 kronor för en dörr och 249 för en lådsinsats. Gissa då om jag gick igång när vi endast betalade 79 kronor per del i dag!!!

Det står att de utgår inom kort men det undrar jag? Verkar märkligt. Kanske är det bara så som man råkat ut för tidigare på Ikea att saker som utgått kommer tillbaka men med nytt tillverkningsland.

Så nu ska Vilma få lite lådor till dockgrejer (som vår lilla biltjej hör och häpna börjat visa intresse för på sistone) och Filip ska få dörrar till sitt ”garage” som han nu har i en av sina liggande hyllor. Kommer nog sitta perfekt för både oss och lilleman. Lite mer stängd förvaring för lugnets skull och en rolig lekdetalj till hans garage – så det liksom blir ett garage på riktigt. Tänk vad härligt när nytta och nöje ibland går hand i hand!

Glad Midsommar!

Här är min sko och mina nöduppvikta jeans för några timmar sedan. Precis minuter innan midsommarstången skulle resas. Resningen blev uppskjuten då årets åskoväder precis drog förbi. Vi var uppe på ett berg och blixt och dunder kom nästan samtidigt. Vilmastackaren blev panikrädd och vi försökte skydda våra små så gott vi kunde där vi åtminstone hade under-tak-plats. Detta hjälpte dock inte särskilt mycket då hagelskuren som kom och gjorde marken vit piskade rakt mot oss. Som tur var hade hela familjen munderat sig i regnkläder. Hopplöst opraktiska jag körde dock dessa vita skor till regnkappan vilket inte var mitt bästa drag. Hade gärna betalat dyrt för ett par gummistövlar i det läget…

Otroligt mysigt blev det i alla fall. Vi hade tagit oss ”till andra sidan” (Vättern), och midsommarfirande i Huskvarna – högt uppe på berget med hisnande utsikt över Vättern och stan. Ett riktigt äkta firande med fikaservering, fiskdamm, lotterier och så eftermiddagens höjdpunkt, tipspromenad på Sagostigen där vi mötte självaste Karlsson på taket, en japansk Ninja, en indian och en afrikansk krokodiljägare. Sen hem till bästa grillmaten och midsommartårta med maräng, chokladtryffel, grädde och jordgubbar.

Nu har vi precis förberett och packat för morgondagens utflykt – Liseberg! Måste erkänna att jag nog är lika förväntansfull som Filip. Liseberg har verkligen fått ett uppsving sedan man själv fick barn och åter får uppleva den där äkta lyckan man kan känna på det stället. Spännande ska det också bli att se om lillasyster är modig och vill åka med storebror eller ej.

Hoppas ni haft en riktigt härlig Midsommarafton!

Hejdå dagis – hej hej sommarlovet!

Lilleman har snart avverkat sin första sommarlovsvecka och är högst medveten om att detta är ett lov och en ledighet utöver det vanliga. Särskilt i hans fall i år när lovet verkligen kommer bli långt i och med bebisens ankomst.

Sista dagen på dagis var i allra högsta grad sista dagen på dagis. På det gamla dagiset. I våras damp nämligen ett omplaceringsbesked ner i brevlådan där det stod att Filip från och med höstterminen har fått plats på drömdagiset. Det vi fastnade för då vi gick runt och kikade för två år sen. Först blev vi överlyckliga. Sen byttes glädjen ganska snabbt till velighet, lite tvekan och även en gnutta dåligt samvete. Han har ju ändå gått på det gamla i två år och är det då rätt att ”rycka upp” honom från det välkända?! Beslutet var dock ganska enkelt till sist. Vi har vänner som har sin son där och som är supernöjda. Ja, vi har faktiskt inte hört någon som inte är nöjd. Och så handlar det ju om både Vilmas och bebisens HELA dagistid.

När vi så varit där en kväll förra veckan och fått rundvandring med Filips nya fröken var alla tvivel som bortblåsta. Hela stället andas trivsamhet. Stämningen verkar god hos personalen och hela deras verksamhet tilltalar oss massor. Filip fann sig väl tillrätta bland alla leksaker han kunde välja och vraka fritt bland och vinkar nu alltid åt nya dagiset när vi kör förbi. Och så går ju en av bästa kompisarna där redan vilket också känns riktigt bra i våra föräldrahjärtan. Även om de inte kommer hänga ihop alltid där så har de ju ändå varann när de vill. Tryggt för dem och tryggt för oss.

Tur i alla fall att det var Erik som lämnade och hämtade sista dagen för jag blir så blödig i sådana lägen och vi ville ju inte göra det här till en grej för Filip. Han gav sina fem stjärnor till fröknar varsina stjärnfat inslagna i cellofan med små pappstjärnor istuckna där han skrivit första bokstaven i deras namn. Och så ett kort där han tackade - för allt de lärt honom, för att de lekt med honom, för att de tagit väl hand om honom och tröstat honom när han varit ledsen. På framsidan av kortet hade han ritat en, som han själv uttryckte det, ”läskig spindel”. Med tolv ben. Och så lämnade vi en burk med barnsligt goda dumlekakor till alla fröknar på dagiset. Svårt det där med presenter men i det här läget ville vi verkligen visa vår tacksamhet. Vi har också båda fått tillfälle att prata med favoritfröknarna och förklara läget. Lite dumt känns det ju ändå att vi väljer bort dem för något annat. Något vi då uppenbarligen tror är bättre.

Nåväl, till hösten väntar alltså det stora ”Äventyret” på Filip! Men först ett lååångt, skönt sommarlov…

Klockan är bara åtta och detta har redan hänt...

Denna soliga onsdag började med att jag var millimetrar från att trampa på en maskliknande sak med taggar på med mina sprillans nya vita tygballerinas. Väl på jobbet fick jag ducka för en brun tumnagelstor skalbagge som måste tappat fotfästet från toataket där jag stod och sköljde min stackars hand med kallt vatten efter att ha hällt en halv kopp te över den… Rykande varmt te. (Och jag stod såklart inte I taket men väl på golvet :) )

Undrar hur denna dag kommer utveckla sig? Till att börja med ska jag åter till toan och skölja handen. Hur typiskt är inte det att just bränna sig...

Sommartjej

Detta bedårande röda halternecklinne med vita små hjärtan från PO.P ligger nu i Vilmas garderob. Jag log hela tiden hon provade det i går. Dels för att det var så obeskrivligt sött och somrigt med bara axlar och små skulderblad som stack upp ovanför ryggkanten. Dels för att hon först tyckte modellen var aningen skum och hela tiden stack ner händerna innanför ryggdelen så det såg ut som om hon gick med dem i två fickor. Gullunge!

Veckans Filip x 2

Under bilfärden hem från stan en dag blev det plötsligt tyst en lång stund från baksätet. Sen sa Filip, helt från ingenstans:

- Mamma, jag har JÄTTEMYCKET kläder!
- *harkel*, jaa, du har ju en del. Varför har du så mycket kläder tror du?
- Därför att jag älskar att gå i affärer och handla kläder med min mamma!

Var detta månntro någon slags slug taktik för något som jag inte vet om än eller var det rätt och slätt en släng av mina ärvda gener som tydligare än vanligt visade sig?

Våra mörkbruna markiser kom ju häromdagen och jag måste passa på att skvallra om att vi är TOKNÖJDA! På väg hem från jobbet den dagen var jag bra nervös och snubblade i rasande fart ut från bilen mot baksidan där de båda sitter. Men jag hade inte behövt oroa mig, de sitter som en smäck – både från utsidan och kanske framförallt insidan där de nerfällda ger ett lugn åt hela vårt hus. Bild kommer när fönster och altandörr på baksidan är klara, de är än så länge fortfarande grå och förvillar lite.

När Filip och jag kom uppför trappan till övervåningen på kvällen stannade han utanför sitt rum, pekade mot den bruna markisen följt av bruna lurviga mattan och bruna lampan i fönstret och utbrast:

- Mamma titta vad snuggt, det maskar (matchar) ju!

Det är inte utan att mammahjärtat är lite stolt över sonens öga för färgkombinationer…! Tänk, två drag från mig som så tydligt visat sig från honom på en och samma vecka ;)

Skövdeshopping

En helt fantastiskt mysig dag fick vi, Erik och jag. Strosande i affärer. Fönstershoppande och shoppande på riktigt, så många påsar i bilen blev det. Bebisen har nu några alldeles egna nya plagg i storlek 50 och man slås återigen av att så liten kan den väl ändå inte vara, men det kan de ju. Vilma var till och med mindre än så.

Och så har jag två par nya skor, vita tygskor och svarta ballerinisar. Och ett vitt mammalinne och ny brun bikini med breda byxor. Känns lite bättre och bekvämare än vanliga nu när magen är så stor. Erik fick bruna sandaler och toksnygga trekvartsjeans. Vilma stuprörsstrechjeans med strass på rumpan som hon sa både ”Aaaahhh” och ”Ååååhhh” åt. Och så roliga barnkakformar från Zone och en hel rolig påse från Lagerhaus… med underbara presentpapper – enfärgade, prickiga och med muffins på, mjölkskummare och vykort, hjärtansburk och muffinsformar.

Och om plånboken hade varit jättestor hade vi haft med oss en hel uppsättning kok- och kakböcker därifrån också. Och några kuddar och krokar. Och ett helt lass från butiken Förr som är värd ett alldeles eget inlägg framöver med alla dess underbara ting för hemmet, men där nöjde vi oss med ögonshopping i går.

Shoppingtarmen är dock tyvärr inte alls nöjd och belåten utan vår lugna runda på stan gav bara en hel massa nya idéer… Visst är det väl konstigt hur man funkar?!

Att sen avsluta dagen i mjuka fåtöljer, vilandes de ömmande fötterna (och fogarna…) med krämig morotskaka och god islatte på bordet - det blev den där pricken över alltsammans. Sen såg vi en jättebra men sorglig film på kvällen. Revolutionary Road med Kate Winslet och Leonardo DiCaprio. Rekommenderas absolut. Träffsäker och med ett tydligt budskap om att det är de små tillfälligheterna som formar ens framtid.

Under my umbrella

Det där var lite ljug. Jag har inget sådant paraply men en dag som denna önskar jag att jag hade haft ett att glamma upp dagen med, för gud vad det har regnat och blåst och varit svinkallt hela dagen. Det är verkligen ett riktigt drömparaply – gammeldags, romantiskt. Första gången jag såg detta svampformade regnskydd var i det lilla mysiga fiskelägret Vik på Österlen. Där, på en krokig yttepytteliten gata mellan de yttepyttesmå husen kom en ung kvinna gående med paraplyet som skydd för sina vita, fladdrande kläder. Hela hennes uppenbarelse matchade den gammeldags omgivningen. Ja, ett sånt paraply skulle jag också vilja ha även om det inte matchar fullt lika bra i samhället där vi bor.

Fredagkvällar är något visst. Hela helgen breder ut sig framför en och jag kom tidigare i kväll hem till ett nystädat hus där två glada barn mötte mig i dörren med nyrullade chokladbollar på ett fat och en strösselsträng efter sig på det nyss dammsugade golvet. Det är inte utan att man får lite höstkänning en kväll som denna då lampor sedan flera timmar lyser i alla fönster och regnet smattrar mot rutan. Nu vill höstälskande jag absolut inte ha höst redan. Nej, jag suktar mer än någonsin efter sommar men någon kväll då och då är det ju faktiskt ganska mysigt att få kura inomhus, inte sant?!

I morgon bitti ska vi lämna våra små gryn hos mormor och morfar för att sedan fara iväg på en liten shoppingutflykt, bara Erik och jag. Till Skövde. Låter säkert lite otippat men oj, så överraskade vi blev när vi förra sommaren var där för första gången. Ett riktigt shoppingparadis med massa roliga små inredningsbutiker och dessutom Lagerhaus som är en av våra favoritaffärer. Dagen är tillägnad vår lilla bebis. Shopping till den står överst på listan, tätt följt av en lugn lunch på tu man hand och gärna en god latte eller två. Jag ser så mycket fram emot morgondagen och det ska bli jättemysigt med total bebisfokus för en dag!

Hoppas ni alla får en mysig helg – i regn eller solsken!

Nattlinne är fiiint!

Vilma har fått sitt första nattlinne. Ett grönt med söta Miffy på magen. Hon har inga kläder med den typen av tryck på sedan innan, däremot mycket med mönster men då är det ju oftast blommor, hjärtan, stjärnor…

Hade jag första kvällen hon skulle sova i det vetat om reaktionen så hade jag definitivt tagit på henne det flera timmar innan sängdags för lillan blev alldeles överlycklig – både över själva nattlinnet och över trycket på magen. ”Fiiin, fiiin”, svansade hon runt och sa, lyckligt leende samtidigt som hon drog i nattlinnet till höger och vänster så att alla skulle se. Miffy upptäckte hon på riktigt precis när hon höll på att somna. Plötsligt satte hon sig upp med ett ryck och sa med hög röst ”MAMMA, TITTAAA”, samtidigt som hon skrattade och pekade på magen. Därefter började hon vinka åt den lilla vita figuren och säga ”Hej hej”, vilket hon sen höll på med till och från i tre kvart innan hon slutligen somnade, nöjt leende.

Så nu överväger Vilmas mamma starkt att även inhandla en av Kappahls nya Miffy T-shirts så hon får gå runt och vara sådär nöjd även på dagtid.

Känner mig förresten mycket piggare sedan i går lunch så idag har jag åter varit på jobbet. Barnmorskan sa när jag pratade med henne att veckorna runt 30 brukar kunna vara ganska oroliga överlag och att jag skulle vila så mycket jag kunde. Hon påminde också om den lilla ”riskzon” vi befinner oss i så jag gör nog bäst i att lyda… Hursom så skönt att äntligen känna sig lite mer som vanligt igen.

Stjärnklart

Sitter och väntar på att barnmorskemottagningen ska öppna så jag kan ringa och höra mig för lite. Mår till och från konstigt och tjyvtjockt. Åtminstone lika bra att prata med någon som kanske kan ge något tips. Sammandragningarna fortsätter att vara ganska många men inte längre onda, vilket är skönt. Däremot trycker och drar det stundtals kraftigt neråt ljumskarna i kombination med ett nytt slags ryggont… Nåväl, det är nog bara att gilla läget och inse att det är såhär jag mår just nu. Dock är sinnet glatt och det är ju positivt men så frustrerande när kroppen säger ifrån. Gissa hur mycket det finns som jag VILL göra?!

Roar mig i alla fall med lite surfande från favoritplatsen jag skrev om häromdagen – laminon. Mjuk och bekväm och med en kudde i svanken blir sittställningen perfekt.


Hade helt missat att Villervalla börjat sälja påslakan och då bebisen sina första månader kommer få sova i vagga (eftersom Vilma känns för liten att ta bort från spjälsängen), behövs lite nytt i mindre storlek. Jag är ju väldigt svag för Villervallas stjärnor så ett sånt här set får det nog bli. Eller vad tycker mormor?! *blink blink* och *hint hint* :)

Bild från Villervalla.

Snälla, inte än…

Har varit i Örebro hela dagen tillsammans med Eriks föräldrar och syster med familj. Dagen har varit som vanligt nuförtiden, det vill säga med en del sammandragningar. Men på väg hem nu ikväll blev det jättekonstigt… Under en timme hade jag massor av sammandragningar som var och en bet i en stund och dessutom gjorde ganska ordentligt ont.

Mitt huvud har haft en del att jobba på den senaste tiden. Ena stunden mår jag ju hur väl som helst och kan springa efter barnen i trädgården. Nästa är magen en hård kula som trycker och värker och man vet då med ens inte hur sommaren kommer se ut. Sista biten hem tänkte vi nog båda samma tanke om på tok för tidig bebis.

Väl hemma har det fortsatt lite grann men inte alls så som innan så kanske kom sammandragningarna just bara för att vi suttit stilla i bilen så pass länge. Dock var de helt klart av annan kaliber än de varit innan så jag känner mig i skrivande stund faktiskt en smula rädd.

Måtte det här bara vara något ytterst tillfälligt. Vecka 30+3 är tidigt. Alldeles för tidigt. Hoppas du lill* därinne kan läsa våra tankar. Vi längtar SÅ efter att få träffa dig men vill för ditt bästa ha dig kvar i magen en tid till. Älskade lillskrutt så du skräms när du gör så här...

Happy

Jag vet inte vem som är mest happy - vi eller vagnen. Fast kanske är det vi för vagnen är ju egentligen bara "halv-happy"...

En i tankarna efterhängsen (och ytlig) sak är löst. Ur världen. Jag kan inte annat än le njutningsfullt när jag sneglar mot golvet där en nyuppackad liggdel till vagnen står. Chokladbrun. Gissa hur nöjd jag är?!

Vi har funderat fram och tillbaka på hur vi ska göra med vagnfrågan framöver. Dubbelvagnen kommer ju användas flitigt. Men sen är man alltid i behov av en vanlig enkelvagn också. Skulle gissa på att vi kommer använda dem 50/50 kanske och vår gamla Brio Nova är inte längre att leka med. Klädseln som hösten 2005 var kolsvart blev bara ett halvår senare rejält solblekt – redan före första sommaren. Och värre har det blivit. Den måste varit ett måndagsexemplar och vi var tillbaka där vi köpte den redan då men de hänvisade oss bara till Brio. Sa att sådant får man räkna med när man köper vagn i dag… För 8 000? Tveksamt tyckte vi och mailade Brio som i sin tur hänvisade oss till återförsäljaren. Till sist gav vi upp och har använt den som den varit i perioder till Vilma. Jag som är lite pedant och inte tycker om när saker är trasiga, slitna, blekta har inte gillat den alls. Liggdelen alltså. Chassit däremot la vi en extra slant på för att få de luxe-varianten med extra gung och oj, så gott de små somnat i den. Så den vare sig vill eller vågar vi byta ut.

Av en slump kikade jag på Blocket en kväll förra veckan och hittade där en brun Brio Happy-liggdel, inköpt i höstas och använd endast ett par vintermånader – på ett chassi från 2006! För säkerhets skull svängde vi förbi barnvagnsaffären och testade och vagnen såg genast som ny ut. Så nu ska här putsas och poleras på chassit. Har nog aldrig förut känt mig så taggad att just polera något :)

I går hämtade jag och Vilma hem liggdelen från en mack här i närheten dit den fraktats med buss från Uppsala. Väl uppackad insåg vi att den verkligen såg sprillans ny ut och det till inte ens hälften av inköpspris… Så nu ligger Maja-dockan ordentligt nerbäddad i vårt kap. Hon är förresten fortfarande hetare än någonsin och vaggas, matas och vyssjas flitigt av två blivande storasyskon. Skulle inte förvåna mig om de tröttnar lagom tills den riktiga lill* människan tittar ut…

Vagnen på bilden är snubblande lik vår "nygamla". Vårt chassi ser lägre ut och har annan korg under, annars nästintill identisk!

Ikea + bakDRÖMMAR = sant

Det blev en hemmadag för mig idag. Magen ger inte med sig utan fortsätter ömma, spänna och dra ihop sig. Men jag tar det i alla fall lugnt. Huset är tomt och tyst och lika mycket som jag njuter lugnet och stillheten, lika mycket längtar jag efter ljuden som brukar finnas här. Erik tog i förmiddags med barnen in till stan och morfar där de skulle uträtta lite ärenden. I går storhandlade och storstädade min fina och omtänksamma andra hälft så att jag verkligen skulle kunna koppla av och rentav inte hitta några to-do´s. Sådana finns visserligen alltid men idag får de vänta.

Ute är himlen alldeles nertyngd av regn och det är faktiskt riktigt mysigt att få stanna inne. Känna bebisen som nu har ett mitt-på-dagen-gympa-pass med mycket stretchiga rörelser, bläddra i mina tidningar och slösurfa.

Letade nyss efter en grej på Ikeas hemsida och fann då istället nyheten DRÖMMAR. Hoppas läget är lugnare i morgon så jag kan fara in till stan för här fanns mycket jag ville ha – och faktiskt behöver! Inte alltid saker dyker upp så lägligt. I nya serien finns förutom en mängd olika bakformar, även kakmått i roliga former, schabloner, tårtdekorationsset och så de färgglada tårtunderläggen med fina mönster. Aaahh, jag kan verkligen få en lyckokick när jag hittar sånt här – och dessutom till klassiska Ikeapriser som inte ruinerar. Me like!

Och så till på köpet är det REA-dagar på Ikea 5-18 juni... Jag bestämde mig precis. Vilma och jag får nog ta en tjejtur dit i morgon så får familjens pojkar stanna hemma och måla!

Bilder: Ikea

Konsten att vila

Jag vilar. Eller jag försöker åtminstone men det är inte lätt. Huvudet surrar av en massa roliga saker jag vill göra men nu sitter jag för en gångs skull still i vår lurviga lamino som är den enda riktigt bekväma sittplatsen för mig och min mage. Och så surfar jag lite. Och ska alldeles strax ge mig på tidningshögen bredvid mig.

Har inte alls mått väl idag. Magen gör stundtals ganska ont och det har inte hjälpt vilken position jag än intagit. På väg bort mot stan på lunchen fick jag tokont och det kändes som att bebisen var på väg ännu ett snäpp neråt… Så jag släppte plikttrogenheten och åkte faktiskt med Erik och Vilma hem efter att de varit och storhandlat. Och så hämtade vi alla en överraskad Filip på dagis. Ibland är flextid guld värd.

Hoppas nu att lite aktiv vila hjälper. Senare ikväll har omtänksamma mamma Hanna bjudit bort mig för en stunds bad (utan bubblor) i deras utomhusspa… Vardagslyx när den är som bäst!

Ljuvliga juni

Äntligen står det juni i almanackan. Helt klart en favoritmånad som andas förväntan och inleder hela den härligt långa sommaren… Sen att den brukar regna bort, det är ju en annan femma. Den inleddes i alla fall i går med riktig högsommarvärme här i våra trakter och man kan ju alltid hoppas det var ett gott tecken för resten av denna härliga årstid.

Den tunga, välbekanta och ljuvliga doften av syrén möter oss nu så snart vi öppnar vår altandörr på morgnarna och den påminner så mycket om barndomens somrar (jag är bara 32 men inser att jag just lät som det dubbla). Men när man nu ser sina egna små lintottar rusa ut barfota i gräset, leka i sandlådan så sanden ryker, gunga så högt att det kittlar i magen och sen plocka syrenblommor till sin mamma – då är det svårt att inte kickas totalt av lycka!