Nu släcker vi!

Finns en uppenbar risk att vi kommer bli trötta här under den mörka timma som nu följer så en massa levande ljus står redo att lysa upp våra godisskålar därnere. Ska bli roligt att se Filips min när huset alldeles strax blir helt mörkt. Om han märker något vill säga. Han är HELT inne i Gladiatorerna vilket är riktigt blä-tråkigt om ni frågar mig ;) Så snart storebror somnar blir det filmmys. Tror Hamilton blev Eriks val... Spännande.

Glada lördagskramar från mig!

Aprilväder?

Jag antar att det här är en tydlig beskrivning av det ordet? Särskilt när den lilla rosa foppaskon under trädgårdsstolen skvallrar om den vår och värme som ändå varit här och hälsat på...

Pimpad Polly

Har ni smakat den här? Akta er säger jag bara. Den är sådär farligt god att man på riktigt inte kan sluta att ta en till, och en till. Och så bara en till. Fast problemet är att man måste äta dem i en viss ordning för optimal smakupplevelse (ni hör en expert prata nu va;)) vilket innebär att man varje gång man måste ta EN till i själva verket måste ta TRE… Farligt, som sagt.


Det är tydligen Dregen som varit med på ett hörn och tagit fram detta godismirakel. ”I pimped your Polly”, står det på påsen och det har han sannerligen gjort.

Måste ju också dela med mig av mitt ”ordningstips”. Ät först en vanlig chokladpolly, sedan en citron och sist en lakrits och du är i godishimlen...

Nu blir det snart pyjamasfisning här innan klockan slår åtta och vi bänkar oss framför säsongsstarten av Let´s Dance. Vilma är mest laddad av oss och troligtvis också den som först kommer somna i soffan...

Vi har annars varit mycket piggare i dag och jag tror att det som behövdes var en timmes längre sömn i morse och sen en lugn fredag då det ju som sagt varit lite mycket nu på slutet. Tyvärr fick vi dock ställa in en efterlängtad lekträff som jag sett fram emot så mycket men som tur är för mig har jag ju förmånen att kunna luncha med mamman nästan när jag vill!

Zzznark...

Oj, vad trötta vi är. Nästan så det känns som att man kan stå upp och somna. Sen har veckan varit ovanligt intensiv med förkylningar och mer jobb än vanligt för både mig och Erik och när man strör i lite sådana ingredienser i ett redan späckat veckoschema som ju vardagspusslet är blir man lätt lite pömsig. Och så lägg till det allergitrötthet och en timmes omställning av klockan så förstår ni innebörden av rubriken till detta inlägg!

Och så är det när man är såhär trött som man nästan kan bli tokig av tanken på allt man ligger efter med härhemma och så gärna skulle vilja få gjort. Tiden räcker dock inte riktigt till då måndag till torsdag för oss är långa dagar då vi inte är samlade tillsammans förrän till kvällsmat och bestyren inför nästa dag tar vid direkt. Sen är det lediga fredagen för mig men då vill man ju så gärna hitta på saker med barnen. Och så simskolan som tar halva lördagen och sen är det bara en och en halv dag kvar att fixa, träffa vänner, vila och leka på. Och ska man hinna allt det får man vara riktigt effektiv. Jag skulle så gärna vilja få saker KLARA. Mår verkligen som allra bäst när jag får pricka av saker som helfärdiga och inte halvfärdiga.

I dag har Alvin och Vilma varit lediga då dagis haft stängt. I stället blev det lek för dem hos farmor och farfar och på en promenad plockade de fina vårblommor som nu står där så söta på köksbordet. Särskilt Alvin var mäkta stolt över alla blommor han plockat till mamma :)

Och mamman, hon är väldigt sugen på att inhandla vårblommor att plantera ute men planerna på att "våra" i trädgården till helgen känns lite vacklande om man nu får tro väderprognoserna som pratar om snöblandat regn och typ två plusgrader... Vårfint i trädgården vill man ju allra helst göra med värmande sol på näsan, kaffe på trappan och halvljumma vindar som sällskap.

Vi får se. De har ju haft fel förr men stämmer det så blir det till att slutföra det där projektet vi håller på med härinne. Eftersom jag nästan sover nu blir här inga bilder på det i kväll heller men snart så... Först ska vi bara sova gott och vakna upp till en härlig fredag, fulltankade med massor av ny energi inför helgen!

Vad är väl en bal på slottet...

...när man kan gå på maskeradbal på dagis. En helt vanlig tisdag dessutom. Klockan 07.00 :)

Prinsessan Vilma av Falkgatan gick "all in" i morse och körde förutom prinsessklänning även klackskor med fluff, krona med släpande slöja, klisterörhängen (Alvin fick också - ett örhänge, inte två), armband, glitterstrumpbyxor och såklart målade naglar (det hade Alvin också - två stycken). För säkerhets skull satt ett glittrigt diadem på plats under slöjan och i den rosa handväskan hade lilla prinsessan packat ner hårborste och spegel. Och en rosa leksakstelefon "för den kan vara bra att ha om jag inte hittar Olivia".

Det var på riktigt i dag och älskade lillskruttan var så stolt där hon skred in på dagis. Eller snarare slirade in på hala leksaksskor. Men ska det va, så ska det va. Har inte fått en hel redogörelse men vi vet i alla fall att de åt cupcakes, drack saft och minglade framför det uppbyggda slottet. Jag tror Vilma och hennes små kompisar har levt drömmen i dag!

Lycka är...

...att bli bortbjuden på våffelkalas till goa vännerna i deras soliga, fina uterum där man nästan lurades tro att det var sommar!

Alvin och hans lilla Clara strålade i kapp med solen och lyckan över eget bord var stor. De var nog nästan lite malliga över att få fika på tu man hand och så himla söta där de drack samtidigt, åt samtidigt och busade samtidigt. Eller kanske snarare hela tiden :)

Det är så härligt att se dessa små bli så glada över att se varandra och att de faktiskt leker med varandra på sitt lilla vis! I bakgrunden skymtar de stora sköningarna. Filips första och bästa riktiga tjejkompis Frida. Och precis på 6-åringars vis såg jag nu att de STÅR upp och fikar. Här spills ingen tid i onödan liksom.

Är otroligt tacksam för att vi är så lyckligt lottade att vi hamnat bland så många fina vänner här de senaste åren. Det betyder massor för både oss och våra små att ha människor man känner så väl och nära och som barnen inte minns ett liv utan ♥

Utefrukost...

...på väg mot Ullared! Familjeutflykt är upplägget den här gången så min gissning är att vi kommer hänga en del bland leksakerna men det gör vi så gärna. Filip och Vilma har fått ta med egna pengar från spargrisarna så förväntan är stor...

Annars har vi inga måsten för en gångs skull - Melodifestivalskivan står högst upp på den gemensamma shoppinglistan bland lite förbrukningsvaror och nya, hela saker till sandlådan.

'Var ääär Ullajeeed?' hör vi just nu Alvin fråga med bekymrad ton :) Typ bakom träden därborta är svaret så alldeles strax invaderar vi. Åhh, vad roligt det här ska bli!

Hej härliga helg!

Det har kommit att bli något visst med torsdagskvällar. Särskilt de då vi har handlat inför helgen och huset doftar rent och nystädat och i kväll till och med nybäddat i sängarna fem. Då börjar helgen, i alla fall för mig och våra två små. Erik får jobba lite till och Filip gå några timmar till skolan men sen så. Sen är det helg!

I morgon får det nog bli lite rörbrödsbak tills vi får fikagäster på eftermiddagen. Jag hoppas på ännu en dag med varma strålar från solen så att vi kan förmiddagsfika på trappen, dra upp alla gamla växter ur lådor och krukor och bana väg för skira små gröna saker i dem i stället. Och så bara måste vi bära ut stolarna på altanen där stora, runda, vita bordet i kväll har kånkats ut.

Det är något som ligger i luften, inte sant? Jag tror det kallas vår... Här några bilder från vår skogsutflykt i söndags då barnen invigde sina vårkläder och sprang omkring som små godisbitar mellan träden. Här och var låg små snöhögar kvar men efter senaste dagarnas snudd på sommarvärme är de nog nu ett minne blott. Och så råkade jag härma en vildvittra så bra att jag nästan själv blev rädd :) I alla fall hoppade Erik till - på riktigt, det såg jag (!), och lilla stackars Vilmisen började gråta...

Åhh, vad jag förresten önskar mitt bloggflyt tillbaka... Just nu är det väldigt intensiva dagar på jobbet för både mig och Erik och efter det att man har kommit hem och laddat om till andra andningen med barnen på kvällen så tryter liksom orken när de har somnat och det känns som att allt man gör blir halvdant sådär. Inte alls min melodi egentligen men ibland är det nog bara att gilla läget och låta sig själv vara lite trött.

Något uppiggande ska vi dock göra i helgen men mer om det i morgon. Den nybäddade sängen väntar...

Barnkasse

Några stenhårda knackningar på dörren sent i kväll och jag blev så rädd att jag bokstavligen nästan rullade ner från soffan där Filip och jag låg som två halvsnarkande sälar och försökte kolla på hockey.


Hade helt glömt att vi skulle få leverans av Linas Barnkasse och där kom den då. Av en hurtfrisk tjej som var minst dubbelt så pigg som jag och som med intensiva och snabba rörelser håvade in två stora kassar på vårt hallgolv, önskade trevlig kväll och lika hårt som hon knackat stängde dörren om sig igen. Jag hann inte riktigt med där i mitt pömsiga tillstånd kan jag säga men härligt, trevligt var det att sedan få fylla kylskåpet med en massa gott. Det var länge sedan vi hade en matkasse nu och därför passade vi på att testa premiärleveransen av Linas barnvänliga variant.

Så i veckan ska vi äta lurig lax med krämig risoni, cowboygryta från vildaste västern, fyllda pastakuddar, kalkon med dillsås och så som la grande finale - husets Vesuvio! Ska bli spännande att se om detta kommer gå hem eller inte. Det där med matlust och smak - eller avsmak - för olika rätter kan ju i en barnfamiljs liv vara en fråga om dagsform. I alla fall här hemma :)

Sjukhuslördag

Kom för en stund sedan hem efter vad som blev världens längsta simskolelördag och först vid fikatid fick vi lunch i våra magar. Filip, Vilma och jag.

Oturen var framme ordentligt då Filip efter duschen på badhuset bara ville in en stund i bastun. Även Vilma badade i dag så jag stod och hjälpte henne då vi plötsligt hörde ett skrik. Ett sådant där isande illskrik från någon som gör sig riktigt illa. Vände mig om och såg Filip stå med handen i konstig vinkel i bastudörrens handtag och när jag kom fram såg jag att han satt fast med sitt ena långfinger under en hård, stor plastplupp och fingret var så gott som helt platt… Ännu en gång infann sig det där märkliga lugnet som jag inte riktigt känner igen hos mig själv i sådana här situationer när jag innerst inne helst bara ville skrika med min stackars älskling som hade så ont. Paniken lös i hans ögon och han hade fruktansvärt ont. Jag försökte förstå hur dörrhelvetet var konstruerad och om man på något sätt kunde göra något för att rubba den där pluppen men nej. Fingret satt helt fast och att dra ut det var liksom inget alternativ. Den rörde sig inte en millimeter när jag försökte försiktigt. Har nog aldrig någonsin känt mig så hjälplös. Man vill ju bara få loss det.

Som tur var fanns en mamma till i duschen som är en gammal kompis till mig och plötsligt var vi två. Hon sprang och fick någon att ringa efter en vaktmästare tror jag och när hon kom tillbaka var fingret helt gulvitt och Filip vajade fram och tillbaka och det såg ut som att han skulle svimma när som helst. Han hade då suttit fast i flera minuter och smärtan började nog bli honom övermäktig. När så vaktmästaren äntligen kom lyckades han ganska snabbt med hjälp av något bända bort handtaget och fingret var loss – och platt. Filip skakade som en liten fågelunge i min famn. Så rädd. Min lilla älskling… Plötsligt kände även jag hur hela jag skakade och så gjorde även vaktmästaren som var väldigt snäll och omtänksam mot oss sedan. Mamma Emma gjorde en stor insats som bara fanns där hos Filip när jag en gång fick springa ifrån och ännu en snäll mamma kom sedan fram och engagerade sig och erbjöd sig att hjälpa Vilma som så duktigt fixade i ordning sig helt själv.

Sedan upp till akuten där vi har väntat och väntat. Och väntat. Snälla sjuksköterskor har klämt och känt och doktorn skickade oss till röntgen med Filips finger som nu inte alls var platt längre utan snarare ballonglikt. Stackaren grät i nästan en timme efter olyckan men sedan blev det plötsligt mycket bättre och han kunde till och med böja lite på det. På röntgen var sköterskan tvungen att lära Filip peka finger för att kunna ta rätt bilder… Som tur var fattade han ingenting av våra leenden utan pekade så lydigt på hennes uppmaning :)

Efter vad som kändes som en evig väntan fick vi så till sist träffa doktorn igen och han kunde då berätta att fingret var helt! Jättesvullet så klart men inget brutet och inget krossat. Storebror med det största av hjärtan leker nu med lillebror som av honom fick den bil han valde i leksakslådan på röntgen. Så fort den öppnades sa Filip: ”Åhh, den brandbilen ska jag ge till Alvin!”. Då är man snäll...

Ännu en gång har man fått uppleva den rädsla och skärande känsla i hjärtat som man får när ens barn har ont. Men - slutet gott, allting gott för den här gången.

Trött, tröttare...

...Anna. Ja, den verkar redan vara här för i år. Den där fördömda allergin som får mig så trött, så trött, så trött. När många andra pratar om att de bara blir piggare för varje dag av den härliga våren så går jag i stället djupare in i dimman med kliande ögon, rinnande näsa, killig hals och ständig trötthet. Suck.

Jag älskar verkligen ljuset och värmen och solen och de små söta blommor som snart kommer poppa upp och färga hela vår värld gul och vit och blå (!) men annars vill jag faktiskt helst bara snabbspola fram till slutet av maj när det brukar vända.

Det får nog bli ett samtal till vårdcentralen snart för såhär tidigt har jag aldrig känt av det innan...

Annars en riktigt bra vecka med skol- och dagisglada barn efter förra veckans hemmamys. Jag har tack och lov nästan blivit av med illamåendet och jobbat både i går och i dag. I kväll fick jag dessutom bonustid med familjen då jag efter kvällsmöte på jobbet fick skjuts hem av en snäll kollega och slapp åka buss vilket jag tjänade en hel timma på!

Är hemskt sugen på att shoppa lite vårkläder till mig, bara så väldigt svårt (läs omöjligt) att få till det i veckorna. Nu när vi varit mycket sjuka ligger vi dessutom efter med en massa annat så helgen får gå i trädgårdens tecken så den är redo för en ny, lång, härlig utesäsong. Kanske får grillen premiärtändas rentav...

Nej, nu ska den där trötta typen ta och borsta tänderna och spana in vårt lilla roliga inneprojekt som jag ju inte visat här ännu. Det går i alla fall äntligen framåt igen efter flera veckors väntan på en kvarts nödvändig hjälp från en hantverkare... Lovar att hinta om vad vi gör i ett inlägg snart!

Besatt – av blått!

Ja, jag vet faktiskt inte vad som har hänt men den forna blåhataren är som bortblåst. Eller hataren kanske är att ta i men det är ingen färg jag någonsin valt tidigare som ju alla som känner mig vet. Och jag står fortfarande fast vid att jag tycker pojkkläder kan vara väldigt trista då de bara är blå, blå och blå med lite ljusblå och marina detaljer. I kombination med andra lite gladare är det dock fint och det har jag kunnat tycka innan också även om jag inte köpt det själv.

Förrän nu. Pojkarna har plötsligt en hel del turkost (i alla fall en variant av blått!) i sina garderober, Vilma har en blå klänning och jag har förutom favoritklänningen från i höstas numera även en blå ”koftkompis” till den. Dessutom har jag köpt en härligt vårlig kort klänning med fint fall på H&M och så då, tadaaa… en VÅRJACKA! Jag. Anna. Har. Alltså. En. Blå. Jacka. Och som jag älskar den!


Den har allt – lite puff på ärmarna, volangdetaljer längst ner på desamma, den rätta modellen, den rätta nyansen. Och. Den är alltså blå :)

Finns just nu på Lindex för 599 kronor.

Skum

Inte jag då men min kropp är det för tillfället. Jätteskum till och med. Först de eländiga dagarna förra veckan. Sen den friska lördagen och större delen av gårdagen för att i går kväll åter börja må illa och få en liten släng feber.

I dag värker ryggen nästan som vid muskelinflammtion och illamåendet kommer och går. Matlusten är nästan lika med noll och äter jag får jag ont i magen. Någon som har något husmorsknep? Eller är det bara ålderkrämpor på tant Anna ;)

Ja, ålderskrämpor eller kanske en barnbacill av det skummare slaget. Det slog mig dock innan att det väl inte kan vara magkatarr? Det har jag visserligen aldrig haft och det har ju i så fall inget med febern att göra men det finns ett konstigt sug i magen som emellanåt svider, långt upp.

Hmm, då kanske paprika på mackan inte var någon bra idé i morse men fin var den lilla paprikabiten som lyste upp en annars ganska trist skiva grovbröd! Är det inte härligt när kärleken lyser igenom på de mest oväntade ställen mitt i vardagen. Som i det hjärtans röda och goda lilla pålägget på frukostmackan?!

Det fick bli en hemmadag för mig för säkerhets skull - och för andras och min egen. Skulle det vara något smittsamt vill jag ju inte utsätta dem på jobbet och jag har heller ingen lust alls att återuppleva min torsdag... Är dock jobbsugen då det är intensiva och roliga dagar med högt tempo där just nu och jag ju missade flera dagar föra veckan.

Nu - lunch. Kanske lite Proviva och knäckebröd? Känns sådär lockande om jag ska vara ärlig...

Vem vinner?

Vaknade mycket piggare i dag tack och lov då det var simskoledag och vi dessutom hade en sedan länge inbokad Monkeytowneftermiddag med kära vänner inbokad. Allt detta gick av stapeln men nu börjar mamma Annas krafter sina rejält och soffläge resten av kvällen känns mer än lockande...

Och vad hade då kunnat passa bättre för en Mellofanatiker som mig än självaste finalen! Ja, vad tror ni nu? På ett sätt känns det självklart om man tror alla bettingsidor och tidningar. Samtidigt kanske en så stark förhandsfavorit inte håller hela vägen?

För mig får dock Loreen GÄRNA vinna! Tycker hela hon är super och låten är grymt bra. Vi försökte göra en Top 5 vid kvällsmaten men fick utöka det till en Top 6 då det är så många bra låtar med i kväll. Utan inbördes ordning gissar vi på Loreen, Danny, Lisa, Top Cats, Torsten och David Lindgren på de första platserna och därmed har vi ju nästan helgarderat oss ;) Precis så som familjens storebror ofta gör när han ska gissa på saker: "Jag tror det blir den det blir", säger han. Smart om man inte vill ha fel ;)

Trevlig mellokväll på er!

Eländig

Vaknade i går morse - illamående - men avfärdade snabbt det hela med att jag ju vaknat flera gånger under natten av en ömmande hals och säkert svalt så mycket att jag börjat må illa. Dessutom skulle jag åka bussen kvart i sju och då finns liksom inte så mycket tid över att känna efter så jag körde på vilket jag snart skulle inse var fel beslut. Helt fel beslut till och med.

Jag genomled sedan en av de värsta jobbdagarna i mitt liv. Envis som en gammal get avfärdade jag dessutom erbjudande om skjuts hem av Erik som var inne i stan och handlade med två för dagen nästintill friska barn. Jag vabbade ju måndag till onsdag och kände att jag ville göra en jobbdag den här veckan i alla fall.

Lunchade med goa Anna som lite fint påpekade att jag inte åt så mycket... Jag yppade inget om mitt illamående på hela dagen då jag istället riktade in mig på förträngning av det men det ska klart erkännas att den libanesiska lunchen har smakat bättre :)

Eftermiddagen blev hemskare och hemskare och då mitt jobb hela tiden innebär att prata med kunder, vara supertrevlig och ganska snabbtänkande kände jag efter varje samtal att jag när som helst skulle svimma. Dessutom började kroppen göra så ont, så ont. Ut på toan för att samla lite kraft och där blev jag plötsligt så yr att jag ramlade in i en vägg.

Resan hem på tåget var djävulsk. Inte blev den bättre av att tåget var försenat och damen mittemot satt och tuggade godis högljutt och med öppen mun samtidigt som tjejerna på sidan om mig öppnade bullpåsar och surplade kaffe. Som ett hån i det läget.

Väl hemma stupade jag i säng efter ni kan ju gissa vad. Dock var det tack och lov ingen magsjuka då jag med en gång slutade må illa. Däremot tokfrös jag trots fyra lager kläder, täcke och filt och efter att doktor Alvin hämtat febertermometern konstaterades över 39 grader och en ynklig mamma.

I dag har snällaste Erik varit hemma och förmiddagen tillbringades slumrandes i soffan. Jag har knaprat tabletter hela dagen så jag hoppas febern är borta även "på riktigt". Någon förkylning känner jag inte av så det här får väl sällas till skaran av alla skumma baciller man de senaste åren råkat ut för!

Sådär, nu piper tvättmaskinen på mig och sedan blir det läggdags - som alltid när jag skrivit här :)

Hoppas ni alla får en fin helg i denna förfärliga månad. Skojar lite men menar faktiskt mest allvar. Enligt mig helt klart årets tristaste månad när den är som nu. Regnig, blaskig, grå och supertrist. Snälla, ge oss sol och vårvindar och en liten gnutta värme...

Kreativa dagar

Familjens matvägrande lillebror ville i går morse inte ens titta åt maten och en stund senare förstod jag varför… Det var visst en bacill här ändå och den spökade sedan ordentligt i hans lilla mage. Tack och lov inte i form av kräk utan ja, ni kan säkert lista ut hur. Detta tar jag dock mycket hellre även om jag vid två tillfällen fick blixtkalla på två duktiga storasyskon som i blöjbytarkalabaliken assisterade så snällt med handdukar och papperskorgar. Hörde sen Filip flåsande säga till Vilma att han hade hjälpt mig fastän han inte kunde andas :)

Det var en blek och orkeslös liten kille som sen mest satt stilla under en filt i soffan hela förmiddagen samtidigt som Filip och Vilma byggde världens mysigaste – och största - koja som tydligen aldrig ska tas ner…


Medan jag vispade kardemummakaka till fikat byggdes sedan det här ”sommarbygget” som Filip och Vilma kallade det. Man kan ana en längtan efter studsmatta, pooler och solstolar då detta var vad som skapades! Det ni ser till vänster på bilden är Vilmas försök att göra precis som storebror. Studsmatta, pool och lite gubbar. Gullhönan. Kan förresten inte nog rekommendera Plus Plus som det byggs med nästan varje dag härhemma. Även Alvin älskar att pilla med de små bitarna och Erik och jag fastnar gärna i det också. Den födelsedagspresenten satt fint farmor och farfar :)

Sedan har här ritats och pysslats mest hela dagarna långa (med avbrott för en och annan film) och det är ju så roligt och mysigt. Dock skulle vi lätt kunna drunkna i färdiga – och halvfärdiga – pysselalster så det gäller att lära sig sållandets konst… Så svårt tycker jag när man ser hur mycket tid och tankar de lägger ner på vissa saker men allt kan ju absolut inte sparas. Då får vi snart inte plats själva.

Ännu en hemmadag för Erik med Vilma och Alvin i morgon. Vi hoppas då på god matlust igen hos samtliga... Tack och lov hade vi en räddare i nöden i form av bilpasta hemma i dag så till och med lilla bus petade i sig några Blixtenbilar!

Jag minns helgen…

… som var med glädje! En lördag med massor av härlig vårsol på näsan, lekparksutflykt med fika och lite trädgårdsplock som sedan övergick i några timmars trängsel med en massa andra shopppingglada på bytardagen.

Jag höll mig ovanligt lugn och var nöjd med de två filmer till Alvin, den Lasse-Maja bok till Filip och de små ”dockkläder” (eller ja, ni vet bebiskläder i stl 50!) som jag fick med mig hem till Vilma.

Det var rekordmycket folk där och högen jag hämtade hem var liten och nätt medan förtjänsten var desto större… Så härligt när det fungerar så bra och alla blir nöjda och glada. Känns ju så bra att ha de slantarna att ta av när nu alla vårplagg ska inhandlas till små ben som växt och till långa ben som blivit ännu längre :) För att inte tala om alla fötter som bara växer och växer och växer…
Gårdagen i Göteborg var så mysig att den numera har en egen liten vrå i hjärtat. Den där vrån där jag gömmer undan alla må-bra-saker jag gör, som att umgås med härliga, fina vänner som sprider sådan glädje omkring sig! Baby & Barnmässan var ett mycket trevligt ställe för mammor som vi och det slank med både en och två – och tre saker därifrån. Kanhända var det rent av fyra.

Vi koncentrerade oss hårt på ”pryl-och klädmontrarna” då vi ju passerat barnvagnsprovning, blöjtips och amningssvängen (sedan ska erkännas att vi alla fick en liten bebislängtan när vi gick där…)


Mysiga Kameleontbyxor slog följe med hem till Alvin, sötaste mössan någonsin till Vilma och pruttlera i form av små söta Minifisburkar till alla små stjärnorna (att dessa gjorde succé behöver väl knappast nämnas med tanke på ett inlägg från förra veckan;) ). Prinsessan Vilma fick även en lååång vit slöja med en krona på toppen och så en väska med småböcker som introducerar en ganska oerfaren prinsessa på området. Det är sådana där små tjocka böcker som man egentligen har till små barn men samtidigt var där ganska mycket text i dem och de blir en perfekt lära-känna-alla-prinsessor-väska för lilla V som nu är helt fast i den världen. Och som de har lästs sedan jag kom hem. Vilma har med dem vart hon än går så jag gjorde nog rätt i att lägga otroligt billiga 65 kronor på dem!


En nöjd och glad mamma full av intryck från helgen somnade sedan som ett barn – på ett barns arm (Filips) - i soffan i går kväll vid kvart över åtta! Den ni. Det har nog typ aldrig hänt kan jag säga. Jag som är kvällsugglan personifierad. Men ibland blir även gamla ugglor trötta och det var en desto piggare mamma som vaknade upp till en hemmamysdag med alla små i dag. Filip är tokförkyld och de små fick sällskapa oss då magsjuka tydligen cirkulerar på dagis nu… Huanamej.

Åhh, det här är mysigt. Att måndagsblogga fastän timmen börjar bli sen. Alldeles snart väntar en för dagen renbäddad säng och i morgon ännu en kureringsdag hemma. Känns nästan som att vara mammaledig igen när man så snabbt faller in i gamla invanda rutiner.

Helgfokus: B A R N

En härlig fredag innehållandes massor lider mot sitt slut och det är oftast den tiden, som ni vet, jag tar min lilla stund här vid datorn! Otroligt egentligen hur mycket man hinner göra på en dag. Känns nästan som det var i går vi vaknade och låg i sängen och planerade dagen men se, det var faktiskt imorse. Visserligen sisådär en 17 timmar sedan men ändå :)

Den här helgen har ett tydligt fokus, nämligen barn. För ovanlighetens skull får jag dock inte träffa dem så mycket som jag är van vid men det ska nog gå bra. Konstaterade just i kväll för Erik hur galet ROLIGT det är att bara vara med dem. Det finns verkligen inget bättre i hela världen och ingenstans jag hellre vill vara än här hemma. Med familjen.

Hursom, i morgon är det i alla fall Bytardag här där vi bor och för andra gången ska jag vara med och sälja. Upptäckte i höstas att det har en mängd fördelar:

- man gör en rejäl och välbehövlig rensning i barnens garderober samtidigt som man får en överblick över vad som finns och vad som behöver införskaffas
- man tjänar förhoppningsvis en slant samtidigt som man gör någon annan glad, OCH
- man blir inte så ivrig att shoppa själv då man ju vill gå plus samt måste se till att bevaka sina egna plagg och se så de inte hamnar nederst i högarna ;)

En spännande händelse brukar det vara där man alltid kommer hem med åtminstone något trevligt fynd...

Sedan väntar Baby & Barnmässan i Göteborg på söndag tillsammans med två fina och härliga mammor! Det ska bli så himla roligt - både att besöka mässan och att ha en dag att umgås på bara sådär!

Enda orosmolnet är ikväll väääldigt trötta och hängiga barn men vi hoppas på att det bara är helt vanlig fredagströtthet som är som bortblåst i morgon...

M A R S !

Hej i torsdagkvällen! Oj, kanske drabbades jag av vårtrötthet i dag för musten gick helt ur mig när barnen somnat. Och jag som skulle ha städat och fixat... Dammtrasan fick sig visserligen en svängom runt huset men mer än så räckte orken inte till. Brukar annars tycka det är så skönt och rofyllt att på lediga fredagsmorgonen vakna upp i ett nystädat hem och ha all tid i världen för barnen. I morgon blir det all tid i världen minus den det tar att svischa runt ett varv med dammsugaren. SEN är det helg!

Erik hade hockeybiljetter i kväll och tog med sig det mysigaste av sällskap. Filip, som ju fått smak på skridskoåkning och även börjat intressera sig för hockey studsade ur sängen i morse och visste precis vilken dag det var. Kan just tänka att det är en trevlig pappa-son-grej att göra!

Veckan har annars flugit fram som vanligt och vi är glada för varje dag vi får vara friska för nu verkar riktigt elaka baciller härja mest överallt... Helgen som kommer är dock uppbokad med så mycket roligheter att det verkligen inte får plats att peta in så mycket som en endaste liten bacill. Måtte de hålla sig borta!

Nej, hörni. Första vårmånadens första inlägg får bli bildlöst. Det drar i kroppen av trötthet men kanske ses vi igen i morgon?! HÄRLIGT är det i alla fall att våren närmar sig med stora steg och bara det faktum att vi i dag fick vända almanacksblad till mars är ett vårtecken i sig!

Natti natt!