Vissa dagar fylls mer än andra. Efter mysig morgon framför Sommarlov blev det i dag kompislek för de två stora. Lillebror och jag bestämde oss då för att ha bakdag och här har bakats både sega kolakakor och snurriga bullar. Vid det laget det var dags för utbakning hade även Vilma hunnit ansluta till bagarna och det blev effektivt teamwork med henne som snurrare och jag som knytare av bullarna!
Det är nämligen ovanligt tyst härhemma. Barnen åkte innan kvällsmat till farmor och farfar där de ska sova över i natt och efter hämtpizza har vi nu målat i en faslig fart. Känner oss i detta nu värda en lugn kväll och jag tror minsann det får bli lite kaffe så vi tinar upp efter att ha stått i kylig sensommarluft, dessutom på norrsidan av huset där solen inte alls var med oss.
Jag är också extra tacksam för allt denna kväll. Tacksam för nära och kära, tacksam för vänner och tacksam för hur bra vi har det. Fick i eftermiddags höra något mycket, mycket tragiskt och sorgligt från en vän och våra tankar har sedan dess varit hos henne och hennes familj. Önskar att det ibland fanns magiska krafter som kunde göra saker bra igen...
Ta hand om er därute och njut av allt det vackra runtomkring. Det finns där, alldeles säkert. Vissa dagar syns det kanske inte glasklart men då gäller det bara att dra ett djupt andetag och ta på de rätta ögonen. För ser man bara det fina är jag övertygad om att man även blir piggare i sinnet och sedan ger det ena det andra och det positiva hjulet är i snurr!