Buenos dias!

Goood morgon! 

För ja, det är en ovanligt god morgon... Att mötas av denna utsikt när vi vaknar är absolut något vi kommer stå ut med denna vecka :)

Vi kom fram hit till Alcudia vid lunchtid i går och hann ju faktiskt nyttja mycket av dagen trots att det var vår resdag. Nu ringde visserligen klockan 02.20 hemma så det blev en lååång dag men inte ett endaste litet gnäll från barnen - bara ren och skär lycka! 

Väderprognosen för veckan ser väldigt lovande ut och vi ska alldeles strax ta vårt pick och pack och gå ner till stranden. Den här platsen är verkligen nypa-sig-I-armen-vacker och vi NJUTER av att vara tillbaka.

Nu kurrar fem magar här så dags att styra kosan mot frukosten!

Önskar er en fin start på veckan!

Uppdatering många timmar senare - och DÄR publicerades visst morgonens inlägg, sisådär 15 timmar senare! Man får helt enkelt vara tacksam att det överhuvudtaget går att blogga ;)

Nära...

Så var vardagen plötsligt tillbaka och då flyger ju tiden som bekant. Extrakläder som ska med, lappar som ska fyllas i, gummistövlar här, skolväskor där och vips, så är man inne i det igen. Ännu är det dock lugnt med barnens aktiviteter, bara fotbollen som har startat efter sommaruppehåll. 

Och mitt i allt kom visst Herr Höst på tidigt besök. Som över natt var sommaren förbi och plötsligt en morgon svepte kyligare vindar runt näsan när man gick ut. Inget att klaga på dock för sommaren var ju så fin och så lång.

Men...vi är faktiskt inte riktigt klara med sommaren ännu. Tidningen ni ser på bilden beställde vi från för flera dagar sedan och det betyder att det är nära nu. Riktigt nära! Snart är vi tillbaka på drömplatsen. Den som etsade sig fast på våra näthinnor för två år sedan och varifrån jag fortfarande kan förnimma dofter då jag tänker tillbaka. Det turkosblå vattnet. Den vita sanden. Palmerna, värmen, paraplydrinkarna. Maten, plasken och alla lyckliga, avslappnade människor. Och semesterlunket. Det sköna lugnet.

Och nu är vi snart där igen. Ingen av oss kände sig klar med den platsen när vi åkte därifrån sist så vi kör helt enkelt en mycket efterlängtad favorit i repris och säger Mallis, here we come!

Som vanligt ligger jag efter med en del så den där skoltjejen, henne får ni se och höra mer om framöver :) Liksom han den där killen som började trean (!) i veckan. Och den där lille killen som nu är stjärnkille på riktigt och har börjat i gruppen för de äldsta på förskolan!

Men först så ska vi njuta av den där sommaren som vi inte vill ska ta slut riktigt ännu...

Lilla skruttan som själv har målat och pyntat naglarna ♥

Fotbollskillen

Nämen, ser ni vad klockan är? Tror minsann vi har blivit familjen-som-vänt-på-dygnet-en-smula... Kanske dags att börja vända tillbaka till rutintid igen. Och det har vi faktiskt under veckan som gått. Så smått i alla fall och när det gäller barnen. Det är lite värre med mig som ofta har en liten dygnstopp såhär dags och kan få för mig att fixa en stund innan sängdags.

 

Överlag har det varit en småfixvecka, denna Eriks första jobbvecka och min och barnens sista sommarlovsvecka. Mycket lek och mys, kompislek, bakning inför kalas i morgon, bibliotekstripp, frisörbesök x 3, garderobskoll och prova-kläder-maraton för tappra små som tålmodigt provat tröja efter tröja och byxa efter klänning. Saker som hängts tillbaka efter att vi konstaterat att de ju var riktigt bra. Men såklart ännu fler för korta byxor, för små tröjor och för snäva tunikor som sorterats i olika högar - spara, skänka, sälja... Vi är nästan i mål, bara Alvin som har en hylla kvar i sin garderob och sen allas skor, stövlar och vinterkläder som ska provas i helgen. Älskar att ha koll på allt när vardagen drar i gång och man vet hur mycket annat kalendern plötsligt fylls med.

 

I kväll var vi bara tre till kvällsmaten. Filip blev bjuden på fredagsmysmat hos kompis, Vilma var på disco och kvar var bara Alvin, Erik och jag! Alvin var i sitt esse och lilla munnen gick ovanligt mycket. Det gäller att passa på :) Så var han också riktigt adrenalinkickad efter att ha varit på fotbollsträning á la 5-åringar. Boll-i-bompa. SÅ roligt! Han gick ett par gånger före sommarlovet och så kör de några gånger nu i slutet av sommaren. Mest lek med och utan boll och så match sista kvarten.

 

Bilden på stoltaste killen tog jag innan första träningen i maj. Taggad till tänderna och sååå stolt - minst sagt. Två minuter in i matchen stod det 1-1 och Alvin hade gjort båda målen ;) Sötnöten! Först gjorde han mål där han skulle och lyckan var total. "Det var jaaaaag", skrek lilleman med armarna upp i luften. Bara sekunder senare fick han så en chans igen, målet var helt öppet. Problemet var bara att det denna gång var fel mål. Man såg hur han tittade till, tvekade... men sen, vad tusan, det lockade för mycket och han gjorde mål igen. Hihi!

Men vet ni, nu somnar jag nästan här över tangenterna så bäst att krypa ner! Hörs snart igen!

En härlig dag!

Vissa dagar sticker ut lite grann.

Vi har i dag hängt med gamla och mycket kära vänner som vi inte träffar jätteofta men när vi väl ses... Åhh, det är alltid lika härligt, roligt, smidigt och alldeles, alldeles underbart. Alla klaffar med alla och bryr sig om alla. Barnen leker och leker och alla är sams och snälla och man tror knappt det är sant :)

 

Eftersom vädret verkade bli väldigt ostadigt har dagen bestått av allt från Smålandslek på Ikea till lunch på samma ställe, lek i rolig och annorlunda lekpark med en hisnande gunga (som ni ser på den härliga bilden mamma Sandra fångade), spring till skydd i bilen för plötsligt hällregn (och molnet det kom från ser ni också på bilden...) och så fortsatt lek på innelekställe där mammorna fick sig en välbehövlig latte och en stunds prat innan det var dags att säga hejdå för den här gången.

 

Det finns något speciellt i det där när man träffar vänner som man känt länge och som funnits i barnens liv sedan de var små. Att även fast det går månader ibland mellan träffarna så halkar alla liksom in där de var sist man sågs. Barn är så enkla där. Och vi vuxna har ju knappast några problem att få tiden att gå vi heller! Hihi, så ivriga och babblandes och flamsiga att vi alldeles glömde min Ikeapåse i deras bagage... Så kan det gå :)

 

Så tacksam för alla finingar vi omger oss med. Sommaren är ju en tid då man umgås extra mycket med andra familjer och vi kan bara skatta oss lyckliga som hamnade där vi hamnade. Pratar ofta om det faktiskt, vilken tur vi har haft och hur mycket det betyder att man vet att barnen har det så bra även när de är hos andra!

 

Med de orden är det bäst att jag kryper ner. Regnet smattrar åter mot rutorna och visst var det höstvindar man kände genom de öppna dörrarna i kväll? I morgon ska vi alla öva på att gå upp tidigt. Jag har fått ändrad frisörtid och ska vara på plats där klockan 8.00 *snark*. Min fina Lina har sjuka barn så det blir till att testa en ny frisör - fast på samma ställe, så förhoppningsvis finns det nya färgreceptet från förra gången bevarat...

 

Natti natt!

Fem - och finast i hela världen!

 Älskade lilla stjärna! Tänk, att det i dag är din femte födelsedag... att vi för exakt fem år sedan säkert inte hade somnat ännu utan låg med dig mellan oss och log sådär nyförälskat som man bara kan göra mot en alldeles ny och ljuvlig liten varelse. Den där kärleken som träffar en som en blixt och som liksom är maxad från början, men sen ändå på något vis bara växer och växer och växer.

 

För du är inte svår att älska du. Som en levande vitamininjektion omringar du oss varje dag och dina gosiga kramar och blöta, bestämda pussar... man kan inte få nog!

 

Nu råkar mamman här vara lite trött men såklart ska jag skriva några fler rader till dig - en annan dag. Nu nöjer vi oss med att säga att den här måndagen i augusti, den blev bra.

 

Nästan hela familjen har varit hemma, lediga, och pappan som jobbade sin första dag skyndade hem så att han också hann fira dig. Vi andra, vi har ätit gott (helt efter dina beställningar - pasta och köttfärssås till lunch och pannkakor till kvällen!). Till frukost blev det jordgubbssmoothie och Vilma fixade minitunnbrödsrullar med små svenska flaggor i och till och med du åt för att du ville samla så många flaggor som möjligt.

 

Sen var jag i bråk med, nej, inte i bråk men vansinnigt irriterad på JP som hade missat att sätta in din bild i tidningen idag. Tyvärr var det Snorkfröken själv som svarade på mitt mejl men hon lovade till sist att publicera bilden i morgon i stället, trots att det strider mot deras principer att inte publicera på själva födelsedagen... Trots att de missat, grrr...

 

Jag förträngde dock henne och vi lekte på rummet hela förmiddagen när vindarna blåste lite kyligt, precis så som de alltid gör på dina födelsedagar. Och så strax före lunch så plingade det på dörren och där överraskade mormor och morfar dig med att bli våra gäster hela eftermiddagen. Så kom solen plötsligt fram och innemys byttes mot vattenkrig i badkläder. Snabba vändningar ibland. Sen kom värsta åskskuren lagom tills vi skulle äta - igen. Nu var det tårtdags och med regnsmatter mot uterumstaket och tända ljus var den där badstunden snabbt ett minne blott.

 

Du fick öppna alla dina paket i sängen i morse men ett, det sparade vi tills pappa kom hem. Och det var det stooora vi hade sparat. Som en inslagen resväska i modellen men i dolde sig något helt annat. En bilbana, och lyckan var stor. Säkert minst lika stor hos storebror också :)

 

Efter byggande och en stunds provkörning somnade du sen, med först pappa bredvid dig och sen mamma. För där låg vi och kliade-klappade din lilla rygg tills du somnade. Gott och nöjt på din femte födelsedag.

 

Grattis älskade lillstjärnan. Du är så fin och du anar inte hur mycket du betyder för oss ♥

Hastig mobilbild och suddig som få men SÅ mycket Alvin! För här är du ju, precis som du ser ut på riktigt. Med Alvinblicken, håret på ända och risgrynständerna på rad :)

Solen och Vindarnas Ö!

Alltså, vår Ölandsvecka... Den hade inte kunnat bli bättre och så många bilder som tömdes från kameran efter de dagarna! Det gick liksom inte låta bli att klicka här och där, mest i förbifarten sådär men det var så många ögonblick och vyer man ville spara i minnet. Ni fick ju en liten sneak-peek på stugan när vi var där men nu kommer resten.

 

För ja, jag gör nu något så ovanligt som slutar skriva. Strax :) Haha, det är ju inte min starkaste sida precis - att vara tyst, men jag låter faktiskt bilderna tala den här gången. Ibland behövs liksom inga ord. Öland har numera en plats i våra hjärtan för att inte tala om söta lilla stugan som vi vet att vi kommer åka tillbaka till ♥

Att i så fint väder ha en egen pool precis utanför dörren var nog ändå det allra bästa och lyxigaste! Det var nog också tack vare den som en viss liten dam lärde sig simma under veckan...

Han som vi hyrde stugan av hade verkligen gått "all in". Palmer och olika sorters gräs i kruka förhöjde verkligen känslan av att man var betydligt längre söderut.

Jagad av någon med tungan på vift - och en puff?!

Tänk, så vattenrädd som denna kille var tills för bara något år sedan. Och nu är han så mycket modigare och tuffare i vatten än vad Erik och jag någonsin varit eller kommer vara (särskilt jag då!). Fisken Filip, that´s his name :)

Stugan var, som ni ser, inte jättestor men eftersom vår familj så gott som alltid ändå befinner sig på samma kvadratmeter hade det bara varit onödigt med något större ;) Skämt åsido, kvadratmetrarna var extremt väl nyttjade och vi levde compact living när det är som allra bäst. Varenda millimeter kändes genomtänkt och man upplevde allt som väldigt smidigt.

Alvin och giraffen Sean. Det nya radarparet. Så högt älskad och vi fasar för den dag det går hål i detta söta lilla flytdjur. Och gud nåde den som inte behandlar honom väl. När vi har varit på stranden i sommar har Sean (döpt efter herr Banan) oftast fått ligga på stora picknickfilten - "Så han inte ska bli sandig", som Alvin säger... :) 

Ordet långgrunt fick en ny innebörd vid badet i Köpingsvik. Till och med snäppet mer långgrunt än Alcudia. Och SÅ varmt!

Första två dagarna var mulna och lite regniga. Killarna passade då på att testa crosscart och där ser man deras olikheter. Filip tog det...hur ska jag formulera mig - nästan väl lugnt första varvet. Hihi, kloka storebror som gärna kollar läget först. När han sen visste hur banan gick gasade han dock på lite mer. Lillebror däremot, saknar ju helt förstånd och känsla i dessa lägen. Det var gasen i botten från början, visserligen i minivarianten men ändå. Givetvis körde han ju ganska bra också men så roligt att se två killar bete sig så olika!

Alvin, hjälmen och spaghettibenen :)

Mysiga Sandviks Kvarn där vi åt det som hade blivit utsett till Ölands godaste pizza och faktiskt var den godaste vi ätit. Extra lyxigt var det kanske också för att det var vår måndagslunch! Spännande var det att sedan klättra våning efter våning upp i kvarnen och avsluta med att skriva i gästboken.

En kväll på Böda! 

Sand, sand, sand. Alvin var HELT full av sand efter denna galna stund på mjukaste stranden och hade så kul att han inte ens blev ledsen när den kom i ögonen! Inte hela stranden men en hel del av sanden :)

Split, sa Vilma. Ajaj, sa vi...

Filip o Mamma ♥

 Vilma o Mamma ♥

Och lillälsklingen ♥
Varför inte mamman eller pappan passade på att ta en bild på honom med någon av oss? Ni ser det nästan, han var omöjlig att fånga ;)

I väntan på After Beach, vilket var anledningen till att vi for upp till Böda just den kvällen. Markoolio var ju där. Succé, vilket ös - inte just på bilden kanske men så hade det heller inte börjat än!

 Vilma är på andra äventyr och killarna och jag matar hönor. Inte svårt att bli poppis där!

...och här är vad syster gjorde. Hon var inte så sugen på crosscart utan ville hellre rida häst. Kaffe hette den lilla sötnosen.

Kvällspromenad nedanför stugan.

 Stenkonst.

 Och här hittade Erik en stenfamilj. Som ett pussel med fem bitar som hör ihop. Häftigt tyckte familjen på fem!

Vid Ölands raukar i Byrum. Väldigt mäktigt och den vackra sommarkvällen gav nog en extra känsla.

Klättrar.

Alvin och jag samlade massor av fina stenar och Alvin snöade in på att hitta hjärtformade. Sådan mor, sådan son ♥

 Helt magiskt. Mina fina! 

 Och så får solnedgången över Blå Jungfrun avsluta denna lilla bildkavalkad. Ville så gärna ta med er på ett litet hörn av vår resa och jag vet, den blev ju inte bara bilder som jag först tänkte. Det såg så tomt ut tyckte jag :)

Fixar och donar

Tänk att få längta efter en regnig och lite gråmulen dag - då har man haft en skön sommar! Och i dag vaknade vi till just en sådan och har sedan mest strosat omkring och fixat lite här och donat lite där.

Som ofta har vi haft ett litet minifritids här som under dagen har sysselsatt sig med allt från pyssel till docklek till hundlek till tv-spel till legobygge till regndans (!) men nu är bara Vilmabästisen kvar och jag tycker mig höra att hela gänget hänger i sofforna där nere och ser på film. Något det inte har blivit mycket av detta sommarlov så med gott samvete har jag nu suttit här en stund och äntligen, äntligen sorterat bilderna från en av sommarens höjdpunkter...

Ska nu ta en svängom med dammsugaren och sen skutta in i duschen innan maten. Förhoppningsvis kommer ni lite senare i kväll att mötas av ett litet bildregn härinne, annars i morgon!

Har ni förresten sett vilken fin växt? Som hjärtan på tråd modell stooora och gröna och mot en vägg i Linköping där vi var i början av sommaren. Någon som vet vad de heter?

På återseende då :)