Sommarkväll

Tänk, så kom det till sist en sådan där riktig sommarkväll. Eller ja, det förstås, temperaturen liknade väl egentligen mest en tidig försommarkväll men vad tusan. Solen sken från en klarblå himmel, det var vindstilla och man riktigt kände hur varje millimeter av kroppen sög åt sig av det härligt somriga. Det vackra som en sådan kväll kan vara.

Nästan ensamma på stranden var vi och engångsgrillen som fixade kvällsmaten åt oss. Barnen njöt strandlivet och vi njöt av detsamma och av att se deras lycka. Det har varit alldeles för fattigt med sådana stunder denna sommar.

Och nu när vädret faktiskt ser ganska lovande ut för nästa vecka, då ska både Erik och jag jobba... Hur typiskt är inte det? Ja, det blir i så fall till att utnyttja varje sekund av kvällarna och sen hålla tummarna för att vår semester, del 2, blir mer solig än denna första. För efter denna vecka då våra föräldrar ska ha barnen är vi lediga i tre sköna veckor till varav två tillsammans alla. Och när man tänker på det känns det helt klart värt med denna jobbvecka!

På väg mot stranden stannade Vilma framför förbudsskylten och sa:
- Jag vet vad det står här fastän jag inte kan läsa!
- Vad duktig du är, vad står det?
- Att kameler inte får vara här på stranden.

Solen skiner även i dag och nu ska vi njuta ute tills matfix drar oss in för en stund!