
En lillasyster till Filip. Vår lilla flicka. Nu även storasyster – och mellanbarn. Vi försöker verkligen tänka på att du är just det – vårt mellanbarn – och mycket vinner du nog faktiskt på att du är enda tjejen för då får du liksom automatiskt din beskärda del av uppmärksamhet. Både från omgivningen och från oss eftersom du därmed sticker ut lite grann.
Du har blivit så stor plötsligt. Du fixar liksom det mesta själv. Klär på dig. Äter. Delar maten, till och med åt storebror ibland när latmasken i honom gör sig hörd :). Du kan vara envis som en gammal åsna och arg som ett bi. Samtidigt som du nästa stund sträcker ut dina knotiga små armar mot någon av oss och söker tröst – på en 3-årings vis. Du är stor på många sätt men fortfarande så liten här i världen. Du kan skratta så det kluckar och kramas så gosigt att man vill stanna tiden. Du är alltid omtänksam mot dina dockor och för det mesta omtänksam mot dina bröder. Du pratar nästan oavbrutet och pratar du inte så sjunger du vad du gör. Som en enda lång sång utan slut. Och så är du så sällskapssjuk och just nu mammig att man aldrig behöver känna sig ensam i din närvaro.
Ingen är som du, älskade lilla Vilma! Vår tjej. Vi älskar dig oändligt och ser med spänning fram emot att få vara vid din sida när du nu traskar mot nya äventyr - in på ditt fjärde år.
2 kommentarer:
Lilla gosegumman! Man blir ju alldeles tårögd när man ser henne på pappa Eriks trygga bröst.
Och så söt hon är idag då. Väldigt lik sin fina mamma vill jag lova.
Hipp hurra så är en dag i efterskott!!
kram
Gud va fina ord Anna. Värmer i hela bröstet när man läser - om er lilla tjej som blivit så stor. Hon är söt som socker och alldeles alldeles underbar på pappas bröst. Gud vad jag längtar nu, efter vår nr 2, när man ser henne ligga där så gosigt.
Hoppas hon fick en underbar födelsedag!
Kramar från oss!
Skicka en kommentar