Och så var vårens första avslutning avverkad. I kväll var det sista gången för den här terminen på Filips gympa. Inte klokt med avslutningar redan... man luras ju nästan att det är sommar!
5 och 6-åringarna briljerade i alla fall med alla nya konster de lärt sig. Hinderbana med olika typer av balansgång, jämfotahopp över bänk, snurr över stång och rörelsedans. Så himla duktiga och mycket hade hänt sedan julavslutningen. Det är härligt att se hur det lyser om dem när de får visa upp vad de kan och hur stolta de är över att ha publik! I slutet bjöd de gulliga fröknarna alla gympabarn på glasstrut och en Filip på ovanligt gott humör kom genast och satte sig med småsyskonen som fick smaka hur mycket de ville - ja, ni läste rätt. Plötsligt händer det, som mamman bredvid mig sa :) Och ibland händer det två gånger för när själva överdelen på glassen var uppäten fick Vilma hela struten! Omtanke och givmildhet är två bra egenskaper i min värld och familjens storebror visade i kväll upp båda. Och tänk, vissa dagar kan världen rasa samman om lillasyster får en ananasbit mer i morgonmüslin...
1 kommentar:
Finaste Filip! Tänker också på hans känsla av rättvisa när han bestämt sa att han tyckte att A, K och R var de sötaste bäbisarna. Alla nämnda, ingen glömd... <3
Skicka en kommentar