Och så var det vitt igen. Inte ute men inne. Alla (tre ;) ) tomtarna, änglarna, pepparkaksgubbarna, de glittrande stjärnorna och ljusstakarna ligger nu i sin låda i förrådet och väntar på nästa jul. Och granen den står där så grön och fortfarande grann och väntar på att fraktas till tippen. Lilla granen som glänste så i år! Knappt ett barr fällde den ens på väg ut och det kändes nästan lite synd att slänga ut den men har man väl börjat att röja så vill man plötsligt ha den där fräscha, ljusa känslan överallt. Med en gång.
Så i dag har här plockats och dammats och fejats och torkats och här är nu skinande blankt och rent. Och vitt. Och plötsligt kommer en liten, liten känsla av vår in i sinnet trots tidig januari i almanackan och vetskapen om att flera vintermånader ännu väntar. Kanske är det de vita tulpanerna som följde med Erik hem från affären som luras? Ja, så är det nog. Älskar traditionen att ersätta julen med tulpaner. Det blir som en liten tröst i det vemod som ändå finns i att städa bort den mysiga, ombonade julen. som jag tycker så mycket om.

1 kommentar:
Här fick vi ta ut granen litet tidigare än vi tänkte, då lillskruttan skulle vara så snäll och hjälpa till och hänga upp en kula som ramlat av... då välte granskrället, det NYVATTNADE granskrället, så vi fick lägga om planerna lite ;) och då fick hela julen följa med ut. Men visst är det, trots att det är så oerhört mysigt med julen hemma, skönt att få vitt och ljust igen. Allt har sin charm.
Skicka en kommentar