"När du har jobbat färdigt"

Det är hög söthetsvarning på den här! Förra helgen kom Filip på att mormor ju måste få en nedräkningskalender. Det har nämligen varit hennes sista vecka på jobbet. Så i dag är en märklig dag... Sista "fredagen-efter-en-vecka-på-jobbet". Nästa fredag är första "fredagen efter en vecka som pensionär". Fast, nä. Inte pensionär. Inte mamma. Det känns konstigt att använda ordet. Hon är ju så ung i sinnet och så pigg och så på alerten. Hon är ju min mamma! Dessutom är hon inte riktig pensionär ännu. Nej, först ska hon ha semester. Sen - i början av april - ja, då må man få kalla henne det om man vill :)

Hursom. Ingen är gladare än vi! Hon är den outtröttliga lekmormorn som gärna leker en hel dag i sträck. Och nu ska vi alltså få lyxen att kunna umgås med henne på helt vanliga vardagar. Om vi kommer nyttja tillfällena? JA! Som vi har längtat. För isn´t it ironic, så säg... Här har jag varit mammaledig i över fyra år sammanlagt och så slutar hon jobba NU. När JAG snart ska börja jobba... Dock ser vi det här som en lyx för från början såg det faktiskt ut som att vi skulle gå helt omlott. Nu får vi ändå ett antal veckor med möjlighet att umgås och det är vi glada för!

Men tillbaka till kalendern. Fem luckor hade den, och hela kalendern var rosa för det gillar tjejer som Filip uttryckte det :) När det var fem dagar kvar fick mormor ett fint pärlat armband som Filip gjort. Med färgtänk och struktur. Noga är det nuförtiden. Dagen efter fick hon en massa lösa pärlor som han hade tejpat in med en halv rulle tejp - om nu armbandet skulle gå sönder. Med tre dagar kvar dolde sig ännu ett armband som Vilma omsorgsfullt pärlat. Härligt oorganiserat på en 3-årings vis. Två dagar kvar och här skulle mormor skrämmas då en stor fet spindel var målad under luckan. Filip var så exalterad över detta att hon fick lov att öppna den "live" i telefon med högtalarläge på. Mormor öppnar och skriker "Aaaahhh, vilken otäck tusenfoting!!!" och jag trycker snabbt som tusan bort högtalarläget och väser "S-P-I-N-D-E-L, mamma" vartefter jag trycker på högtalaren igen och mormor skriker en gång till "Ooohh, VILKEN läskig spindel!!!". Filip är så i gasen att han inte hängt med på de snabba turerna då han förtjust tokfnittrar åt just skrikreaktionen som nog var den han ville åt.

Med en dag kvar dolde sig en tecknad tårta med ljus. För att fira. "Men vad är det mormor ska fira?", frågade vi. Då vände han på kalendern och visade vad han skrivit helt på egen hand och utan att fråga. Bokstäver saknas och bokstäver är bakofram men efter en stund såg jag. "När du har jobbat färdigt" stod det ju! På hans sätt. (bokstaven "ä" är ju så bökig och lätt att blanda ihop med "å" så den hoppade han helt enkelt över helt och hållet...)

Det må vara slutet på en era allt det här men allra mest är det ju BÖRJAN på något nytt! Så grattis mormor, det här tycker vi är kul! Snöpligt nog skulle mormor och morfar varit här på lite överraskningsmiddag i kväll men bacilluskerna ville annorlunda så vi får helt enkelt skjuta på det...