Bildinlägg från förmiddagen i dag. Efter värsta hotellfrullen hos morfar styrde vi med honom i släptåg kosan mot stadens vackra stadspark där vitsipporna bildade rena snötäcken. Så vackert att det nästan tog andan ur en och Filip plockade för glatta livet åt såväl lillasyster som getterna. Allra först blev han dock lite tveksam när jag sa vart vi skulle.
- Mamma, det är väl ingen djurpark?
- Nej, du vet stadsparken med lite grisar och får och hästar.
- Mamma, finns det lejon där?
- *jag med fnisset i halsen* Neejdå, men kanske vi ser en katt...
- Katter är lömska tycker jag (helt otroligt vilket minne de har ibland. I går på väg hem från dagis träffade vi på en av bästa kompisarna i lekparken. En stor svart katt kom fram till oss och när F o A blev lite väl närgångna sa hans mamma och jag att katter kan vara lite lömska ibland och att vi nog kanske skulle lämna just den här kissen i fred… något han tydligen la på minnet!)
På väg uppför backen mot alla djuren bräkte ett får högljutt…
- Mamma, VAD var DET?
- Det var nog en ko, skojade jag varpå lille tuffingen flög upp i min famn och med gråten i halsen och darr på rösten sa ”Jag vill fika nu i stället – i lekparken”
Efter att ha tagit tillbaks mitt skämt huserade vi dock bland djuren en bra stund. Vilma, som tror att allt på fyra ben är hundar nästan stod upp i vagnen och skrek ”OVOVV, OVOVV” åt de små getterna som lojt blängde på henne för att sedan återgå till vitsippsmålet som en dagisgrupp före oss hade försett dem med.
I den stora lekparken med en hel massa olika skojiga delar hade storebror sedan svårt att bestämma var han skulle vara. Lastbilen som man kunde lasta sand i och vippbrädan blev dock dagens höjdpunkter för båda syskonen bus. Deras uppenbara glädje blev min och morfars.
Ännu en dag att minnas när jag och Erik om en vecka bytt roller med varandra… Hjälp, vad jag kommer sakna detta liv!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar