Beach 2009

Så otroligt härligt att få känna sommarvibbar redan i april! Och för mig som snart inte får titulera mig mammaledig längre känns det extra skönt att få njuta några först vårliga och nu rentav somriga veckor innan dagarna kommer tillbringas inomhus. Till skillnad från nu när man i stort sett är ute från före nio till efter kvällsmat…

Unnar dock Erik så mycket att få byta av just i denna härligaste av tider. Även om en pappaledighet alltid är fylld av förväntan så får den ju helt klart en extra guldkant av att inledas precis samtidigt som den ljusa uteperioden.

Sedan man blev förälder har man många gånger fått erfara hur snabbt alla säsongskläder tar slut – i alla fall de alla vill ha och behöver. Kikade därmed i år tidigt efter badkläder till de små men hittade inte det där omedelbara ”vill-ha-plagget” till någon av dem. Till min lättnad har jag dock nu sett att Filips badbyxor från förra året fortfarande passar och därmed var ett problem ur världen. Även Vilma har nu sitt på det torra vad gäller kläder att ha i det blöta då jag Traderafyndat godbitarna på bilden längre ner. En ursöt med hjärtan och korsade axelband och så till min stora lycka en favorit i repris från förra året, nämligen baddräkten i klänningsmodell från PO.P. Bägge i nyskick och sammanlagt till ett pris under hundralappen – för båda.

Inläggets rubrik hintar förvisso om beach 2009 men jag kunde, som ni ser här ovan och nedan, nu mitt i badpratet inte låta bli att rota fram en återblick på 2006 och 2008 års badmode i vår familj. Filip, 8 månader, i fulsöta Bamsebadbyxor – något jag inte skulle köpa nu men som var urgulliga då. Och så Vilma, 8 månader (och i suddig upplaga), i tidernas baddräkt som jag alltså inte längre behöver sörja är urvuxen utan får njuta av en sommar till!

Filip fick i dag förresten syn på uppblåsbara poolen i förrådet och drog sig därmed till minnes förra sommarens hemmabyggda vattenrutschkana. Det är svårt att förklara för en treåring att ”Du förstår, det är ju bara april än, då brukar man inte bada ute i poolen…” Finns såklart inget datum för det men visst skulle det kännas konstigt?! Så vi nöjde oss med vanliga rutschkanan som nu även lillasyster bestiger galant. Hon är ganska försiktig och ser sig noga för vart hon väl däruppe sätter rumpan men i takt med att hon blir säkrare och modigare blir hon såklart också snabbare. Detta fick tidigare i kväll till följd att hon missbedömde rumpplaceringen och att Erik och jag båda genom köksfönstret såg hur hon föll handlöst bakåt. Så där hängde lillskruttan halvt om halvt knäveck i översta trappsteget men med den trygga räddningen bakom sig. Räddningen vid namn Filip som precis hade klättrat upp bakom henne och nu stod bestämt framåtböjd med armarna krampaktigt i rutschkanan för att hindra Vilma från att ramla ner. Dagens hjälte som fick en massa extrapussar före läggning och som då stolt flera gånger om återberättade hur stark han var som hade räddat HELA Vilma :)