tisdag, augusti 24, 2010

I morgon är det dags…

Det känns mer än overkligt att jag i kväll fyllt i en hel massa dagislappar med Vilmas namn, att jag namnat kläder och att jag nu till sist har lagt fram önskekläderna till första dagen på dagis. Nya favoritklänningen med Hello Kitty som jag inte kunde låta bli att köpa då jag såg lyckan i en viss liten tjejs ögon då hon såg den. Jag som inte alls är särskilt förtjust i figurtryck på barnkläder har fått ge vika :)

I kväll har Erik och jag varit på inskolningssamtal och allt känns mycket bra och lovande. Dagiset är verkligen kanonbra och nya ”fröken” Tony som ska hålla i Vilmas inskolning kändes mycket mjuk och trygg och båda är de egenskaper jag vet att lillan uppskattar. Ändå har i dag tankar av lite vemod flugit genom mitt huvud. Denna sista riktiga dag hemma innan även hon påbörjar sitt livs ”skolresa”… Nu är det ju precis som för Filip bara 15 timmar i veckan och högst självvalt men det är nog just känslan av att en epok är slut som får tankarna att snurra ett extra varv.

Sen är ju lilla Vilma en riktig lyxlirare som fått vara hemma i nästan tre år! Inte konstigt att hon faktiskt blivit mer och mer mammig på sistone. Säkert nyttigt att komma ifrån mig lite och jag hoppas och tror att hon kommer tycka det här är jättekul! Hon verkar i alla fall laddad då hon ända sedan i våras babblat på om dagis och sina fröknar och till och med fantiserat ihop historier om att hon redan gått där, vad "sejerna" (tjejerna) på dagis lärt henne osv...!

Jag är i alla fall så innerligt glad att hon aldrig fick den där platsen vi hade ansökt om för drygt ett halvår sedan. Så innerligt glad att jag i stället fick förmånen att tillbringa hela den tiden tillsammans med henne. Min lilla mysiga tjej. Det var nog meningen att hon skulle vara hemma med mig och lillebror ett tag till.

Nej, nu måste jag krypa till sängs. Sen blev kvällen ännu en dag. Fem inskolningsdagar väntar och jag vill vara på hugget. I morgon ska vi dock bara vara där en timme. Morfar kommer hit och passar pojkarna och sen far vi nog in en sväng till stan. Rapporterar vidare i morgon kväll!

4 kommentarer:

Erica sa...

Tänk att lilla tjejen blivit så stor!
Vi håller också på för fullt med inskolning och har redan drabbats av en första förkylning.
Tror inte att man kan undvika Hello Kitty i längden när man har små tjejer, hur gärna man än vill :)

Ha det toppen!
Kram

SandraS sa...

Lycka till Vilma!

Sofia sa...

Åååh.. tänk vad fort tiden går! Hoppas att allt har börjat bra med inskolningen!
Vilken härlig blog du har!!
kram kram
Sofia

Anonym sa...

Det mesta har ju verkligen en mening även om det kanske inte känns så precis när det inträffar för jag minns hur "knäckt" du var när den där platsen aldrig blev en plats.

Men nu är jag nyfiken, hur har det gått för Vilma på dagis???

Kram