måndag, september 30, 2013

Första och sista

Månadens första inlägg - månadens sista dag. Man skulle kunna kalla det här en lucka i vårt liv! Men nej, knappast i ordets rätta bemärkelse för är det något månaden september inte har varit i vårt liv så är det en lucka. September 2013 är snarare månaden då vi liksom levde extra mycket varje dag. För ja, i år känns det som att vi har kört vår hektiska november – fast i september, så måtte nu bara inte november när den kommer bli lika extremt späckad som månaden vi nu om bara några timmar lägger bakom oss för det här året.

Ni som känner mig väl vet att när jag inte bloggar, då är det något som inte stämmer – eller åtminstone inte är som det brukar. Något allvarligt är det inte som har hänt utan det har bara hopat sig så galet mycket saker på en och samma gång att det har varit snudd på omöjligt att hinna med. I alla fall om vi inte har plockat bort delar som vi annars gör och däribland hamnade tyvärr bloggen den här gången.

Men vi HAR hunnit. Och vi har haft kul på vägen för är det något vi tack och lov är riktigt bra på och som vi tycker är bland det viktigaste här i livet så är det att vara positiva och ha rätt inställning. Jag vet att jag har sagt det förut men allt blir ju SÅ mycket roligare då – för alla - och det funkade åter en gång. För även om vi inte har haft många lediga stunder eller ens en handfull kvällar i soffan så tänker jag nu inte tillbaka på de senaste veckorna som något tråkigt, jobbigt, slitsamt. Tvärtom. Vi har…

Kickat i gång alla barnens aktiviteter.
Varit på upptaktsmöten till desamma.
Varit på avslutning för andra.
Varit på föräldramöte.
För första gången någonsin lyckats vara trippelbokade en kväll vilket såklart blev omöjligt även för optimisterna Erik och Anna att lösa ;)
Haft inskolningsamtal.
Varit på tandläkarbesök.
Hållit handen på spruträtt Filip när det var dags för dos 2, MPR…
Besiktigat bilen.
Skickat barnen på kalas.
Varit pirater för en dag och äntligen haft ett hejdundrande kalas en månad efter den stora 4-årsdagen.
Varit på bio.
Traderasålt en hel massa finfina höst- och vinterkläder.
Fixat inför bytardagar x 2 - rensat som aldrig förr…
…och så shoppat loss på nytt för de intjänade pengarna då i år ALLT var urvuxet och vi nu har vinterrustat x 3.
Höstat trädgården så att även den nu står redo inför vintern.
Varit kaninvakt åt några vänner – och husvakt åt grannarna.

Och detta är bara ett axplock för sen har vi ju såklart haft hel vanlig vardag mitt i allt och jobbat, varit på dagis och skola och hämtat och lämnat och fixat och trixat och ”läxat”. Vi har träffat härliga vänner och just det – renoverat ett badrum också ;) För mitt i allt detta har vi ju äntligen fått en oas i vårt hem. Det bästa, mysigaste, varmaste rummet av dem alla just nu. Vi älskar det och självklart måste bilder komma nu när allt är KLART! Sen har vi ju haft hantverkare som gjort jobbet men ni vet hur det är ändå. Det där lilla extra fixet efter jobbet varje dag. Lite röjande här, en dammsugning där. Och så de små, allra sista detaljerna som man vill hitta och som ju blir den där berömda pricken över i.
Sa jag förresten att Erik har opererat sitt knä också? En efterlängtad operaton för snart två veckor sedan som förhoppningsvis gick bra men som efter några dagar ledde till tråkiga omständigheter som gjorde att han fick åka akut in till sjukhuset en natt förra veckan. Det visade sig tack och lov inte vara så allvarligt som de först misstänkte men ändå troligtvis något så tråkigt som en skadad nerv i det opererade benets lår. Besvärligt som tusan för stackaren som har riktigt elak smärta i benet mest hela tiden…

Ja, september 2013 går lätt och utan konkurrens till historien som den mest intensiva tiden i vårt liv. Men vilken glädje och lycka att mitt i en sådan stressig månad kunna stanna upp och andas kyligare höstluft. Att norpa åt sig av de sista varma solstrålarna när tillfälle ges. Att se på allt det vackra som naturen nu visar upp för oss i en explosion av de finaste av färger. Som för att det är de minnena som ska etsa sig fast i oss den kala och kalla tid som nu väntar tills vår värld får färg igen. Att leva i nuet och pussa som aldrig förr på små glada, ivriga barn som bubblar på om allt nytt som händer under deras dagar då vi inte ses. Nya vänner, nya lekar, nya kunskaper. Det snurrar verkligen på – livet, och vi älskar det! (Men önskar ändå en liiite lugnare oktober nu. Pust :))