Återuppbyggnad pågår...

Hoppas ni har en God och Glad Midsommarhelg! Vädret kan ju knappast vara bättre och trots att vi inte har något kök för tillfället åt vi i går en riktig brakmidsommarbuffé som snälla farmor och farfar hade med sig. Det jobbades inte hela dagen utan efter lunch svirade familjen om till midsommarkläder och så körde vi en favorit i repris från förra året. I år dock utan hagel och tidernas åskväder. I stället stod luften nästan stilla, solen gassade, det doftade ljuvligt somrigt av nyslaget hö och de söta farbröderna som spelade och sjöng var även detta år helt uppe i det blå men dansade det gjorde vi ändå.

Förutom Små Grodorna så tror jag på allvar att de använde sig av samma melodi till alla sånger. Mitt i ”Vi kan spela fiolioliolej” så klämde de plötsligt i med ”Än slank hon hiiiit, än slank hon diiiit... Och än slank hon ner i diket”. Totalt kaos och förvirring uppstod och de små tröttnade ganska snabbt då ringen plötsligt vände för att sen försvinna helt och plötsligt slank vi hit och dit och ner i diket igen fast denna gång i ”Räven raskar över isen”. Ja, ni förstår... Sagostigen med tipspromenad var dock succé igen. Sen bjöds vi på jättegod grillmat hemma hos vänner och vips hade vi klarat ännu en dag utan matlagning.

För en liten stund sedan avslutades första delprojektet i återuppbyggnaden av vårt nya kök. Golvet är nu på plats och jag blir så glad att jag får pirr i magen bara av att titta in där. Det nya är en sådan kontrast mot det gamla att det inte kan beskrivas med ord!

Tänkte faktiskt också bjuda på avskedsbilderna av det gamla köket. Det gamla 80-talsköket med de slitna luckorna, den fula fläkten, det kvistiga golvet och de forntida vitrinluckorna. Det ser allt annat än roligt ut, det ser jag tydligare än någonsin nu när jag kikar på bilderna och det inte finns längre. Hursom. Håll i hatten, här kommer det:

I vårt kök just nu...

...eller snarare i går kväll, taget från vår altan. Började skriva ett inlägg då men när näsan mer och mer närmade sig tangentbordet insåg jag att sängen var ett bättre ställe för mig ;) Det har blivit långa dagar med sena kvällar de senaste veckorna. Den här veckan är dessutom väldigt speciell då det är veckan med stort V...

När vi strax före midnatt gick upp igår gapade till sist köksskåpen tomma. Innehållet finns placerat lite här och var vilket jag ju då inte alls gillar men snällt accepterar då jag tänker några dagar framåt. Eller kanske veckor snarare... Hursom. Uterummet och matrummet är där vi nu sitter och äter. Funkar finfint och barnen stortrivs och tycker allt är hur knasigt och roligt som helst. I matrummet har vi också lyckats gömma några vita backar med mat i, bredvid mikron som inte alls gick att gömma utan står som ett stort surrande monster på en hylla.

I tvättstugan har jag lyckats fixa i ordning ett nästan lite mysigt tillfälligt kök. Eftersom jag är en stor vän av ordning har jag försökt piffa lite runtom så att vi ska trivas när vi står och diskar i tvätthon och med öppen dörr, sommarvarma vindar och fågelkvitter utanför har första dagens diskande faktiskt funkat bättre än jag trodde. Nästan lite semesterliving liksom. Här ska tilläggas att jag, likt en riktig miljöbov, häromdagen shoppade loss på lite pappertallrikar vilket var oerhört bekvämt efter dagens lunch.

Efter första kökslösa dagen kan vi åtminstone konstatera att vi logistikmässigt har lyckats få till det och det är en skön känsla. Sa jag förresten att vår gamla frys och kyl står i hallen? Inte vidare estetiskt men ack så bekvämt att i alla fall inte behöva ha dem i garaget.

I morse kom min och Eriks pappa hit. Eriks pappa för att riva, min pappa för att sköta markservicen med barn och mat tillsammans med mig. Det går undan när Erik och hans far sätter igång för nu, några timmar senare är vårt kök ett fyrkantigt, tomt rum och allt som en gång fanns i köket ligger redan på tippen. I morgon bitti går startskottet för påbörjandet av det nya och det känns härligt att redan gå åt rätt håll. Golvläggning står på schemat fram till lunch då vi bryter för att såklart fira Midsommar.

På tal om Midsommar. Det sista vi i kväll hörde uppifrån innan bustrollen Filip och Vilma somnade var följande:

-Vilma, i morgon är det Midsommarafton. Då ska vi dansa runt granen och sjunga Små grodorna.

-Nä, Vimma inte sunga glodor. Vimma sunga: Manboy Manboy jo kän kål me manboy. Åooo, manboy.

- *fniss från Filip* Nej Vilma, man sjunger inte Manboy när man dansar runt granen.

-JOO. DET GÖR MAN VISST DET!!!

:)

Femton

I dag är en stor dag i vårt gemensamma liv. Det är på pricken 15 år sedan vi snubblade in i varann på det där utestället – Gruvan :) Året var 1995, sommarkvällen var varm och vi var nitton år. Du hade jeans, en blå t-shirt och solblekt hår. Jag en fulgul klänning, stora lockar och bara en lins då jag, eller snarare mitt ena öga, veckan innan på samma ställe lyckats stå i vägen för en genom luften flygande kapsyl men det är en annan historia.

Vi föll pladask och jag är fortfarande sådär galet kär i dig. Min prins. Såhär skrev jag till dig i Alla Hjärtanstider för tre år sedan och de orden säger fortfarande allt... Kärleken ÄR innerlig, oändligt stor och evig och du gör mig till världens lyckligaste. Varje dag. Jag blir fortfarande lika glad då det ringer och ditt namn syns på displayen. Jag blir fortfarande lika lycklig av att höra din röst från hallen då du kommer hem från jobbet. Jag har fortfarande lika roligt tillsammans med dig och jag är så tacksam och glad över att få dela mitt liv med dig.

Det finns en favoritlåt som jag har hintat till en viss sjönsjungande vän att vi gärna skulle vilja höra en viss dag någon gång i framtiden ;) Den låten framförde otippat nog Lisa Nilsson på bröllopskonserten inför prinsessbröllopet och hon gjorde det riktigt, riktigt bra (kanske skulle hon skippat paraplyet men det har ju inte med saken att göra). En helt underbar låt med otroligt vacker text.

Så – till min alldeles egna Erik på vår dag. ”Jag kan inte ens gå utan din luft i mina lungor. Jag kan inte ens stå när du inte ser på och genomskinligt grå, vore jag utan dina andetag..."

Kungligt Kalas!

Åhh… nu börjar det dra ihop sig. På alla flaggstänger vi ser vajar den blågula fanan för vinden och skvallrar om att det är en särskild dag i dag. Om bara en liten stund börjar det där historiska bröllopet som det har pratats om så länge. Jag har tyvärr inte hunnit följa så mycket av det som visats på teve men i går kväll blev vi sittandes framför konserten och visst är det omöjligt att inte dras med i bröllopsyran och bli lite extra kär i kärleken en helg som denna?!

Ett strålande vackert par är de verkligen, Victoria och Daniel, och jag hoppas de lämnas i fred ett tag nu efter allt ståhej. Och må prinsen och prinsessan leva lyckliga i alla sina dar...

Min mamma har till skillnad från mig följt alla kungliga sändningar med stort intresse och i går fick hon påsen ni ser på bilden. Påsen med saker att gotta sig med framför teven i dag… Ni som känner mig vet ju att jag älskar teman och gärna med hull och hår kastar mig in i dem och såklart kunde jag inte låta bli att gå loss bland lite saker ur den officiella bröllopsserien.

Vi laddar just nu för Kungligt Kalas hemma hos vännerna om en liten stund! Bröllopstårtorna står på upptining och den nya locktången på uppvärmning. Förhoppningsvis ska vi vuxna få oss en liten stund framför teven när de små utklädda prinsarna och prinsessorna har varandra att leka med. Alvin är för liten för att ha någon prinsutstyrsel så han får dagen till ära inviga sin hjärtdress från KRAM. Av en slump åt han dessutom slottspuré till lunch och därmed tycker jag att även lillman känns laddad och klar inför vad som komma skall :)

Ritning

Jag glömde ju i ivern att lägga ut ritningarna på nya köket! Här ser man hyfsat bra hur det kommer bli. Dörren som sitter till höger om micron och diskbänken finns dock inte utan där är bara en öppning. Liksom den hela dörr man skymtar mittemot den nyss nämnda. Den är i verkligheten en altandörr med fönsterglas upptill där det blir mycket ljusinsläpp tillsammans med fönstret bredvid.

Bänken som finns till höger om kyl och frys är inte i fulldjup utan lika djup som ett överskåp. Den ser lite konstig ut på översta bilden men det är bara ett ritningsfel - hela bänkskivan är såklart lika djup! Här kommer den bärbara datorn som alltid står i köket att få en egen plats och det är även här de där papperen och "måstesakerna" som alltid hamnar i köket ska få husera. Dock på ett välorganiserat och ostökigt sätt om jag får önska...

Man ser inte riktigt men på den översta bilden, till vänster om spisen, finns en härligt lång bakbänk och det är faktiskt en av de saker jag längtar mest efter. Att kunna stå där på rad, hela familjen, i stället som för i dag knappt två personer i bredd på den lilla lilla bänk som finns till höger om spisen. Där denna blivande bakbänk ska finnas står i dag kyl och frys och de får ju en helt ny placering på motsatta väggen. Den långa vägg som i dag står helt outnyttjad.

Och så ska handtagen på överskåpen antagligen vara liggande och inte stående som på bilderna men det går inte att få till i Ikeas ritningsprogram...

Ojojoj, vad jag blubbar på nu. Men det här är så kul och också värdefullt att kunna gå tillbaka och läsa och se om det blev som man tänkt...

Och så var åter en dag till ända. I dag har Filip gått på sommarlov och nu ligger hela tio och en halv orörda veckor framför oss. Tillsammans. Känner mig härligt taggad och laddad inför detta och hoppas att energin sitter i så vi kan hitta på en massa roligheter även de veckor Erik jobbar. Livet är bra härligt!

Köket!

Äntligen ska jag för er som inte redan vet det avslöja vad som inom kort kommer hända här hemma hos oss... En av anledningarna jag ibland hintat om är orsak till att vårens bloggande periodvis varit ännu lite glesare än vanligt. Vi ska byta kök! Ut med precis ALLt det gamla och in med härligt nytt och fräscht. Detta är en sådan lycka för oss att ni anar inte...

Att valet ganska snart föll på Ikea känns bra. Vi började titta redan i början av året. Man vet ju hur saker ofta växer med tiden och eftersom tid inte är varan vi har mest av tänkte vi vara ute i god tid tills det nu snart är dags. Midsommarhelgen kommer vi alltså tillbringa i snickarbyxor och hoppas på att köket på måndagen efter helgen endast ska bestå av nytapetserade väggar och ett nytt golv. Sen kommer hör och häpna – snickarna... vi är sådana där ”vi-gör-allt-själva-typer” så långt det går och jag ska erkänna att det tog emot, allra mest för Erik, att ta beslutet att ta hjälp men nu när vi väl bestämt oss kan det bara sammanfattas med ordet skönt. Man har ju hört mer än en historia om hur utdraget ett köksprojekt kan bli (säkert tyvärr även med snickarhjälp – hua...) och att vara utan just kök med små i huset vill man ju inte vara så länge.

Så snickarna ska vara här och sätta upp det nya medan vi river det gamla, lägger nytt golv, fixar väggar, tak och kakel själva och vi har nu efter finplanering insett att vi nog inte på något sätt kommer vara sysslolösa vi heller...

MEN, om man bortser från jobbet och allt runtom (som kan göra en lite matt) så ska det bli helt underbart att säga:

- HEJDÅ till vita (gulnade), slitna fönsterluckor med lite snirk som jag tycker så illa om och i stället

- VÄLKOMMEN till vita, släta, matta Applådluckor.

- ADJÖ till det förfärliga rökfärgade vitrinskåpet över ena köksbänken som på fullaste allvar kan få mig att må illa.

- VÄLKOMMEN till helt dold förvaring – me like.

- GOODBYE till det obeskrivligt fula gulnade björkgolvet med så mycket liv och kvistar att man blir yr om man tittar för länge på det.

- VÄLKOMMEN till stilren ekparkett... Lugn och harmoniskt och jag vet, kanske inte det allra mest förnuftiga med småbarn att ha i kök men det här området är det vi stött och blött mest av allt och eftersom vi inte är förtjusta i laminat är det inget vi väljer nu när vi faktiskt FÅR välja. Då väljer vi hellre att leva så det må synas på golvet men att sen kunna slipa det fint igen när barnen är större.

- TSCHÜSS till den 29 år gamla kökskranen med vissa förgyllda delar. Urk.

- VÄLKOMMEN till ännu en stilren detalj i form av den här godingen.

- FARVÄL till fläkteländet som är så ful att den inte ens kan beskrivas i ord...

- VÄLKOMMEN till den här.

Sist men inte minst. Att inte längre behöva mötas av slitna och trånga skåp utan i stället få uppleva känslan av nytt och rymligt paketerat i smarta lösningar. Mmmm... orden smakar ljuvligt.

Du som hängt med mig ett tag minns kanske att vi efter att ha bott här ett år inte längre stod ut med de gulnade bänkskivorna och den pastellfärgade fruktbården på kaklet? Då bytte vi till bänkskivor i ek och vita stora kakelplattor med en dryg decimeterhög målad kant över. Detta ryker ju dock nu också på grund av att måtten inte kommer stämma men ekbänkar blir det igen, dock modell tjockare vilket vi tror ska bli fint. Vad som ska sitta där över vet vi faktiskt inte riktigt än. Det enda som nu återstår...

Den största utmaningen har varit att få till mer förvaring och bänkyta. Båda är i nuvarande kök i modell liten och vi behöver mer. Mycket mer. Och vi kommer få det. Så mycket förvaring att vi faktiskt inte vet vad vi ska fylla alla lådor med men det känns bara som ett härligt lyxproblem. Och trånga bänkytor kommer dubblas många gånger om - till hela FEM härliga meter arbetsyta!

Eftersom man inte både kan äta kakan och ha den kvar har vi dock fått ”offra” rymden som finns i det nuvarande köket och som i dag innebär stor golvyta och ett stort köksbord med plats för många. Vi ska ha ett mindre runt bord med plats för familjen och så ska vi i stället börja använda oss av det nästan helt outnyttjade matrum vi har vilket nu känns både kul och logiskt. Ytor är ju faktiskt till för att användas och vi kommer på det här sättet nyttja dem bra mycket bättre än i dag.

Ja, hörni. Det här är så otroligt efterlängtat och jag törs säga att jag vet att det trots ett antal veckor i renoveringskaos med köket nerpackat i lådor kommer vara värt allt i sista änden.

Nu ska vi soffmysa med film denna reginga onsdagskväll men jag återkommer med rådfrågning om några detaljer inom kort...

Ett impulsköp

En blommig dröm, visst är den?! Denna helknasiga och tokblommiga byxdress i glada färger som nu hänger i Vilmas garderob. Det blev ett impulsköp i dag när lillan och jag gjorde en snabbrunda på stan. Vilma älskar byxor nu. OCH klänning och det blir ju lätt lite tårta på tårta och väl bylsigt ibland så det här med byxdress blir den perfekta kombon. Tjejigt men ändå byxor. Perfekt!

Den blommiga knasdressen finns på KappAhl och är ljuvligt söt på. Det händer inte ofta men just nu var det på KappAhl alla fina tjejkläder fanns. Annars brukar Lindex ligga bra till där men KappAhl kan de med. Kika in ni med tjejer, ovanligt mycket fint! Dressen kostar 129 kronor och finns även med vit botten.

Njuter

Ojojoj, det här är verkligen livet. Att sitta på trappen i ärmlös klänning. Gassande sol på näsan. Kaffekopp och ett kex, två kex, nej tre kex vart det visst (!) bredvid mig. Datorn i knät, en oöppnad Family Living bakom mig. En tung, intensiv och ljuvligt somrig doft i hela trädgården av syréner som nu står i full blom. Alla människor som går eller kör förbi ser helglada ut och man inser att den här solen nog behövdes mer än väl.

Min minsta lilla älskling sover sött i skuggan på baksidan, Filip är på dagis där han möttes av en kramande Frida i dörren :) Och Vilmisen, hon följde med Erik i morse och ska tillbringa dagen hos farmor och farfar.

Och här sitter jag, en smula stressad faktiskt över det jag nu plötsligt har men inte har haft på många veckor - en stunds egen tid. Gissa hur mycket jag skulle kunna fylla den med... Tvätt, städning, hopknåpande av en hela massa Traderaannonser jag tänkt lägga ut med mammakläder, sorterande av pappershögen som växt sig oroande hög på bara några dagar...

Men nej. I dag släpper jag måstena om så bara för en liten stund. Man vet aldrig hur länge solen stannar. Dammråttorna lär definitivt göra det liksom tvätten och papperen i högen så jag låter dem vänta en stund och under tiden njuter jag så mycket jag bara orkar. Och åter inser jag att en av de allra största tjusningarna med att ha livet alldeles fullt hela tiden är att man blir otroligt duktig på att uppskatta små saker och njuta ögonblicken som ges. De där speciella. Hoppas det är något man tar med sig genom åren för det gör en extra lycklig och ger verkligen en extra dimension i tillvaron!

Sommar!

ÄNTLIGEN kom den! Med buller och bång dessutom för vem trodde att vi skulle få en riktig högsommardag i dag? I alla fall inte jag som ju följer omvärlden riktigt dåligt just nu…

Det är en obeskrivlig känsla att vakna till fågelkvitter och det där varma, gulaktiga morgonljuset som strilar in genom sovrumsfönstret och skvallrar om blå himmel och strålande sol.

Vi har dessutom haft förmånen att tillbringa hela dagen lång med olika uppsättningar goda kära vänner och det var en lycklig familj som kom hem lagom till läggdags med smutsiga och trötta men ack så glada barn.

Det har fikats (alldeles för många gånger), det har ätits gott, det har lekts, Alvin har premiärbadat i pool, Vilma har envisats med att hela dagen gå klädd i jeans, jacka och strumpor fastän både kompisen Noel och lillebror plaskade nakna i vattnet. ”Jag blir kall då mamma”, sa Vilma med bestämd min då jag vid ett tillfälle vek upp hennes jeans och hon på stört vek dem tillbaks ner :)

Och så har Vilma då varit hos tandläkaren. Tänderna hade fantastiskt nog flyttat sig tillbaka och satt nu nästan helt fast igen – på knappt tre veckor, helt otroligt hur det kan fungera... En framtand är lite mörkare (syns dock inte om man inte vet det) och hur dess framtid blir får just framtiden utvisa då den både kan förbli som den är eller bli mörkare eller rentav helt vit igen. Röntgenbilderna visade att inget var skadat därunder och jag drog en lättnadens suck. Ska tillbaka om tre månader för ny koll men är glada att allt gått bra så här långt. Och lillan har varit så tapper och tålmodig med allt att hon är värd ett besök i leksaksaffären!

Bjuder på några dagsfärska bilder av en liten blåögd skatt – i härligt ärtgrön hatt. Först sovande, sedan nyvaken. Lika underbar och glad som alltid. Ser fram emot att få tillbringa hans första sommar hemma med honom och syskonen. Denna och nästa vecka, sen blir det hela TIO långa härligt lata och lediga veckor tillsammans varav Erik är ledig fem. Det här är nog ändå den bästa tiden på året av dem alla…

En mammas dag

Åter har vi veckor med en hel massa tider inbokade. Allt från banklån som ska skrivas om till klipptid för Filip, bvc-tid för Alvin, tandläkartid för Vilma (hon ska röntgas i morgon – snälla, håll tummarna med oss...). Och så allt annat vardagligt kryddat med en majmånad då vi rustat upp och piffat uterummet genom att ta bort några av alla fönster och ersätta dem med en helvägg som gjorde det så mycket mer ombonat och framförallt mer lättmöblerat. Och så skruvande och oljande av nya utemöbler samt målande av en gammal soffa. Plus typ miljoner måsten till som nu nästan alla är avprickade och klara precis lagom tills första sommarmånaden tog sin början.

I söndags "väcktes" jag (knappast väcktes. Alvin låg typ på mig och drog mig i näsan och tyckte säkert jag var urtråkig som inte orkade öppna ögonen efter lördagkvällens sena Melodifestivalvakande) av tre femtedelar av familjen som sjöng så fint för mig. Och sen fick jag teckningar med hjärtan och ett hårt paket som till min stora lycka innehöll en vågtång!!! Kanske att Erik liksom jag själv tyckte en lite lockigare variant av Anna var kul som omväxling :) Lockade ju håret till bröllopet hemma hos mamma Sandra och jag hade svårt att skiljas från dem när det var dags för hårtvätt... Så kul med lite variation.

Efter lunch blev det familjepromenad med vagnparad ner till Vättern och Munkaskog där ett helt fantastiskt ställe ligger – bara en halvtimmes promenix härifrån och så var det ändå första gången vi var där. Lustfyllt heter stället som är svårt att med ord beskriva. En gammal lada renoverad och iordningställd till något helt unikt – i vitaste vitt! Stora spröjsade fönster med utsikt mot vattnet i kombination med ägarnas helt makalösa sinne för att i sin butik blanda gammalt och nyproducerat i gammal stil gör det till en upplevelse utöver det vanliga. Anledningen till att vi var där just i söndags var dock det minst lika omtalade fiket med en dignande kakbuffé som hade lockat långt många fler än oss... Kön var en timme lång men den vackra miljön och det soliga söndagsvädret gjorde det fullt uthärdligt.

Ett ställe väl värt ett besök om ni har vägarna förbi, fast har ni ändå det är det såklart både bättre och trevligare om ni kommer hem till oss och hälsar på :)

En härlig dag fick jag och tanken på att jag ju faktiskt är mamma till TRE är ibland hisnande! Får nästan stanna upp, nypa mig i armen och blinka några extra gånger för att verkligen förstå att de där små lintottarna alla tre är mina fina...