Halvvägs…

Halvgräddad bulle i ugnen, på andra halvan, 20 veckor bakom – 20 veckor framåt. Ja, man kan uttrycka sig hur man vill men i dag är vi verkligen halvvägs till att bli en familj på fem! 20 hela veckor är nu gångna och jag undrar just om det verkligen är 20 veckor kvar? Skulle som jag sagt innan knappast tro det men säker kan man ju aldrig vara.

Säker är jag dock på att den där första sammandragningen förra veckan var just en sådan för den här veckan har de satt ordentlig fart… Kanske har att göra med att tempot varit högt då Erik ju är borta, jag vill i alla fall hoppas att det bara beror på det. I tisdags hade jag ont i magen nästan hela dagen. Så pass rejält att jag om det fortsatt även i går nog hade ringt och hört mig för men som tur var avtog det onda och har inte kommit tillbaka igen. För varje vecka som nu går ökar ändå oron för att något ska hända för tidigt. Det känns inte riktigt som att min kropp är den som bär ett barn tiden ut.