Mina nya motton…

- Var lugn
- En sak i taget
- Njut dagen – den kommer inte åter

Och nej, jag har vare sig gått och blivit djup eller poetisk. Bara realistisk. Och trebarnsmamma.

I dag är första dagen tillbaka i verkligheten. Erik har efter fyra hela, långa, sköna månader hemma börjat jobba igen och jag har haft min första dag hemma själv med tre små gryn. Ni ska tro det var en taggad mamma som i går kväll förberedde allt som förberedas kunde. Det har jag visserligen gjort innan också men nu var det på kalsong-, och strumpnivå. Inga onödiga tripper till garderoben här inte. Om möjligt än mer taggad steg jag sen upp en halvtimme tidigare än vanligt i morse och gjorde mig i ordning medan alla barn fortfarande sov. Sen fick jag valuta för planerandet för oj, vilken mysig morgon som inledde denna mammaledighet. Nu är jag helt införstådd med att detta inte är ett givet scenario för alla morgnar det närmaste året men att få njuta och uppleva flyt denna första dag gav mig en rejäl kick. Eller vad sägs om att hinna läsa bok 20 minuter innan vi var tvungna att gå? Eller att vi kom fem minuter FÖR TIDIGT till dagis! Ingen av dessa två saker är särskilt likt mig så jag var inte lite mallig där på morgonkvisten :) (Lovar att dela med mig av första morgonen ”från andra sidan” också, den dag den kommer…)

För en planeringsälskare som jag är detta nya liv en ordentlig utmaning och det gillar jag. Man måste se allt från den ljusa sidan och väl förberedd tror jag man kommer långt. Andra saker man redan insett är a och o för en fungerande tillvaro är att i mesta möjliga mån försöka hålla sig lugn. I alla fall smittar det av sig på våra barn. Sen funkar det såklart inte jämt, ibland måste man ju bli arg och bita ifrån men lyckas man sen fortsätta vara lugn så brukar det mesta ordna sig.

En otroligt viktig sak med tre barn är nu också att göra en sak i taget. Leker jag med Filip så leker jag med Filip. Läser jag för Vilma så läser jag för Vilma. Hänger jag tvätt så hänger jag tvätt. Lagar jag mat så lagar jag mat. Myser jag med Alvin så myser jag med Alvin. Duschar jag så duschar jag. Jag berättar inte saga samtidigt. Börjar man försöka mixa alltsammans, då är nog risken för kaos stor och är det något jag ogillar så är det just det. Kaos. Sen lär vi nog ändå få uppleva kaos mer än en gång men kan man förhindra det så ska jag jobba stenhårt för det.

Det ska bli spännande att se hur lång tid det tar innan rutinerna med fem sitter där helt och fullt. En god bit på väg är vi dock helt klart och det känns skönt.

Mitt tredje motto har jag lovat mig själv bli ännu duktigare på. Nämligen att ta tillvara på till exempel en helt vanlig måndag. Njuta av att få vara tillsammans med våra barn och se dem lära sig saker. (I dag har Filip till exempel lärt sig på dagis vad ett stillleben är. Eller sillben, som han själv sa. Vilma har lärt sig säga ordet sjuk – ”suk”.) Minnas skratten åt det där pruttskämtet man hört tusen gånger men som fortfarande roar små människor på 2 och 4 år. Fånga det lilla. Det vardagliga. Och göra det till något stort. Och istället försöka förminska det som ofta efter en lång dag känns stort och göra det till något oväsentligt. Det fjärde utspillda mjölkglaset på en och samma dag. De grusiga fotspåren i storlek 21 från tvättstugan, ut i hallen, vidare till köket och genom HELA hallen in på toan där också sanden från uppviket på jeansen råkar hamna på mattan... Lättare sagt än gjort vissa dagar men man kan försöka och man kan bli duktigare. Sen måste man ju få vara mänsklig också. Och ha en dålig dag men håll med om att tillvaron bli så mycket roligare om man har roligt i det vardagliga?!

Nu blev jag nästan en smula poetiskflummig i alla fall. Men som jag sa i början – jag är bara realistisk. Och trebarnsmamma. En optimistisk sådan.