Ynklig lillkille

Det närmar sig det kungliga dopet nu och här sitter jag. Hemma. Med blicken vakande genom köksfönstret där en sjuk liten Alvin ligger och sover en förmiddagslur i vagnen. Vi vet inte vad det är med honom. Han hade inte ätit något på dagis i går och i morse vaknade han lite varmare än vanligt och jättehängig och matt. Vi har haft en så mysig morgon på tu man hand, lilleman och jag. Sällan det är bara vi och jag tror både han och jag har njutit av att leka precis det han vill. Och leka det vill han, hela tiden :) "Mamma, leka määäj". Och så har vi kört med sopbilen, cementblandaren, grävmaskinen och förstås traktorerna. Hetast nu är annars en sådan där lång lastbil som kör många bilar... ja, ni förstår säkert vad för slags bil jag menar!

Sen skruvade Alvin bort ett lock då vi skulle byta ett batteri och efter att ha kämpat både ur skruven och i den igen torkade han sig om pannan och sa "Jag är heeelt svettig mamma". Vår lillkille som blivit så stor. Tänk, snart är han 3 år... Vår minsting. Vart tog de åren vägen? Och han pratar och han fixar och han förstår. Han börjar bli stor nu! Och lika tillgiven som sina syskon, om inte ännu lite mer rentav. Favoritsysslan på kvällarna är nu när han går omkring och leker pussmaskin :) Då får allt och alla som kommer i hans väg pussar både här och där och själv säger han med robotröst: "H-ä-r-k-o-m-m-e-r-A-v-v-i-n-p-u-s-s-m-a-h-i-n. För sch-ljud är ju inte helt lätta att uttala ännu :)

Nästan så jag hoppas det kommer lite snor och hosta så man vet vad det är. Jag gillar inte den här sortens "otydliga" sjukdomar... Han hade ont i ryggen innan han somnade sa han också. Stackars liten.

Nu ska jag värma lite farmor-köttfärssås som jag hittade i frysen. Det var det han önskade till lunch och ibland har man tur! Jag tror minsann det blir mat framför teven så vi samtidigt kan slänga ett öga på lilla Estelle denna stora dag!