Sagt om Vilmas rumpa

Vilma låg nyss och sov i vår säng med sin röda lilla pyjamasrumpa rakt upp i vädret. ”Oj, vilken snygg rumpa Vilma har tycker jag!” utbrast Filip med nöjt tonläge men ändå en frågande blick. Hörde han månntro att ordvalet blev lite tokigt?! ”Ja visst är den söt”, svarade jag. Gissa om vi skrattade åt vår lilla pladdrande pojke sen när han var utom hörhåll.

Det är för övrigt mycket ordtestande just nu. Hetast (och roligast tycker vi) är ”tack” lite här och var. Han har länge sagt ”Kan jag få lite till köttbullar, (t.ex.) tack”, vilket ju passar jättebra och alltid resulterar i en köttbulle till. Eller två. Eller fyra (om han säger det till farmor eller mormor).

Men nu dyker det även upp i andra sammanhang som i går kväll när Erik och han skulle leka med lego och Erik sa att han bara skulle göra en sak först och komma upp till legobyggandet sedan. ”Tack”, sa Filip.

Eller som vid frukosten – ”Ska jag äta upp min macka tycker du mamma?” ”Ja, det tycker jag”, svarade jag. ”Tack”, sa Filip.

I dag lämnar vi målandet i det regniga vädret och åker till Gällstad. Lager 157, Bolagret och Fabriksbutiken väntar. "Tack", säger mamma :)