Ont

Jag tycker inte om att gnälla och beklaga mig men det känns ärligt talat inte så bra just nu. Sedan i onsdags eftermiddag har jag haft ont i stort sett hela tiden. Allt från molvärk till spökande fogar till värk långt ner i ryggen till riktigt jäkla ont PÅ magen, alltså inte direkt i. Märkligt, kan inte minnas att jag haft det så innan. Det känns nästan som om man skulle slagit i och borde ha ett jätteblåmärke. Riktig värk långt upp i magen - hela tiden och på ungefär samma punkt. Kanske är det bara liten därinne som hittat en ny bekväm ställning som dessvärre inte är så behaglig för mig. Någon annan som känt av det jag beskriver och vet vad det är?

Och så slog antalet sammandragningar rekord i går. Vaknade med en hopdragen mage och sen var den hård som en melon hela förmiddagen. Resten av dagen gick i samma tecken och jag började på allvar bli orolig, men det lugnade sig på kvällen när vi äntligen slog oss ner i soffan.

Det där med vila känns tyvärr nästintill omöjligt. På jobbet sitter jag visserligen på baken mest hela dagarna men jag vilar ju inte för det. Och sen när man kommer hem så är det självklart full rulle tills Filip och Vilma somnar eftersom vi då inte setts på hela dagen. De få timmar som sen återstår innan sängdags går ju åt till lite vanligt fix också och jag önskar så att man där någonstans kunde utöka dygnet med ett par timmar.

Nej attans, känslan av att lill*n därinne börjar få det för trångt är stundtals ganska stark. Som jag nämnt någon gång tidigare så känns det inte riktigt som att min kropp är gjord för att bära ett barn i 40 hela veckor. Det är nu 11 hela kvar och jag skulle bli uppriktigt förvånad om vi inte får möta vårt tredje lill* underverk innan dess…

Nu är det min tur att natta två små nybadade. Vädret i dag har varit helt underbart med klarblå himmel och strålande varm sol hela dagen. Filip och jag passade på att ta en mamma-son-tur bort till marknaden medan Vilma sov, Mysigt ibland med lite egentid tillsammans med bara ett barn. Ett brandbilsfynd, egenplockat lördagsgodis och en färgsprakande vindsnurra gjorde Filip alldeles överlycklig. Sen har han snickrat och hjälpt Erik och farfar som bytt ut en massa slitna brädor på garaget hela eftermiddagen. Vilma och jag har blåst såpbubblor, vattnat blommor och lekt i sandlådan. Och så har vi ätit rabarberpaj. Massor av rabarberpaj. Varför kan inte helgerna vara lite längre... Längtar så vansinnigt efter sommarledigt tillsammans. Efter det lata livet, sena ljumma kvällar, soliga morgnar med kaffe på trappen och mysiga dagar med dem som betyder mest.

Nej, nu MÅSTE jag fixa vällingflaskan och locka med mig busmonstrena upp. Det är ju Robinsonfinal och den vill vi inte missa! Trevlig lördagkväll alla!