Galet

Helgens ledighet gjorde gott för mig och mitt höggravida tillstånd så vad fick vi då för idé frampå söndagskvällen om inte en tur till Ullared…!

Det blev verkligen ”min” dag i går (men faktiskt även Eriks, erkände han då han ändå tycker Ullared är ok i lagom liten dos). Och lagom dos blir det automatiskt när man väljer att ta med två små. Två små vars lördagshumör sen dess tack och lov varit som bortblåst och som i går briljerade med att sköta sig helt enormt bra. Över förväntan och långt bättre än vad man kan begära på ett ställe så fullt av både folk och saker. Vi började på leksaksavdelningen och Filip som för första gången fått ta lite pengar från sin spargris hittade en nu mycket populär uppsättning bondgårdsmaskiner som han, likt ett ljus, satt med i famnen under de timmar vi gick där. Vilma, hon satt i vagnen och pillade med små hårsmycken och diadem som hon skulle få och Erik och jag fick i lugn och ro gå och kika – och shoppa!

Hela dagen kändes som en bonusdag. Att vi ens kom iväg med tanke på hur jag mått på sistone. Och sen med två så skötsamma små, det var nästan för bra för att vara sant. Vi hittade mycket bra småsaker och mina mungipor satt precis i linje med öronen när vi gick ut därifrån. När vi satt och väntade på maten vände sig Filip glatt mot lillasyster och frågade med bebisröst (som han ofta gör när han är på sitt allra bästa humör): "Vilma, Älskaj du också att vaja i Ullajed?" Sådan mor sådan son...

Efter lunch körde vi vidare mot Gällstad, som är ännu ett favoritställe för shopping. Lager157 var ombyggt och läckrare än någonsin. En liten påse blev det även därifrån och allt som allt är jag nu tre klänningar rikare. Alla fungerande både före och efter. Har ni förresten sett att de öppnat webbshop?

Och så hade Serholt öppnat en outlet där jag hade kunnat göra av med långt mycket mer pengar än jag gjorde…

En något galen och också galet kul och lyckad dag fick vi. Med en massa nya handdukar, termosar, snyggaste röda kylväskan, kläder, skor, gardiner, badcape och prickiga påslakan till bebisen, samt lite annat smått och gott som minne med oss hem.

OCH en mycket välmående blivande mamma som endast kände magont på de skumpiga småvägar vi körde på vid ett par tillfällen. Och förstås benont frampå kvällen men vem får inte det efter en sådan heldag?! Det är för övrigt väldigt tydligt nu när och hur sammandragningarna kommer. Så fort jag böjer mig ner mer än en gång eller sitter på golvet blir det jobbigt men så länge jag går, står still eller ligger ner är det för det mesta lugnare. Och bara tanken på att nu vara ledig och själv kunna styra vad man gör och när, gör mig glad.

Som nu till exempel… Nu ska jag passa på att smygputsa några fönster medan lillan sover i vagnen under stora trädet och Erik och Filip är iväg och köper en massa jordgubbar att fylla frysen med. För jag har faktiskt hört – från säkra barnmorskekällor - att just fönsterputsning, som många tror sätter i gång en förlossning, tvärtom snarare skjuter på den. Så jag tar chansen :) Hör ni inget nu på ett tag så vet ni vad vi gör!