All you need is love…

I dag har vi gått i ett litet lyckorus härhemma. Vi var på bröllop i går och man blir verkligen LYCKLIG av det. Av att se brudparets lycka, av att se hur lyckliga alla andra blir av stämningen och så inte minst av att tänka extra mycket på det man själv har – varandra.

Det var ett fantastiskt fint, roligt och kanske extra oförglömligt bröllop då det ägde rum i brudparets hem! Vigseln skedde i vardagsrummet där det också var dukat för 40-talet gäster. Brudparet var så fina och deras två söta döttrar såg ut som små bakelser i sina prassliga klänningar. Charmiga storasyster Maja bidrog med extra minnen då hon på vigselförrättarens fråga om hon ville komma fram med ringen svarade ett rungande N E J, såsom bara en treåring kan. Och så ville hon låna mammas brudbukett ett slag under själva vigseln. Och så sög hon upp coca cola ur glaset med sin doktorsspruta varpå hon sprutade in det i munnen för att sen få upp det i näsan. Vi vid bordet bredvid hade härlig underhållning!

Alla ingredienser fanns där i alla fall. Brudbuketten. Toastmastern. Allsången i nästan lika många stämmor som där fanns folk. Talen. Bröllopstårtan i våningar. Skönsång från bruden ;) Utspillt rödvin på golvet. Stämningen. Klumpen i halsen. Kärleken.

Vi är så glada att vi fick vara med när ni sa ja till varandra! Tack T o M och än en gång grattis från oss. (och Alvin, som fick uppleva sin första fest vilket han i alla fall större delen av kvällen verkade gilla skarpt!).