Poppis loppis eller Loppispoppis?

Gäsp. Klockan är i skrivande stund strax efter 9, lördag kväll. Vår dag började tidigt, efter som vanligt lite för sen kväll och därefter en för nuförtiden ovanligt vaken Alvin-natt... Vi var dock laddade som tusan så trots den mörka och regniga novembermorgonen utanför steg vi upp till en sådan där dag då man vet att man kommer vara flera kilo lättare till sinnet om några timmar. Det var åter dags för loppis! Lite nervöst den här gången då det vanligtvis inte är loppis på Allhelgonahelgen. Man hade ju liksom på känn att det inte skulle vara lika mycker drag som vanligt vilket det heller inte var. När klockan slog åtta så kom det en och annan indroppandes och den anstormning vi varit vana vid de gånger vi stått tidigare uteblev. Även om man hade laddat med peppning som att "Men vi har ju i alla fall rensat igen" och "Då får vi skänka mycket i stället" och "Det är ju så kul att träffa massa folk" så ska jag ärligt erkänna att vi ju hade hoppats på lite klirr i kassan också...

MEN, det var en liten ström till vårt bord som plötsligt växte sig starkare och starkare och frampå förmiddagen när affärerna på stan öppnade, då small det till och blev riktig kommers ett tag. Vi blev som vanligt av med massor av helt otippade saker och åter slås man av hur härligt det är att kunna glädja andra med sitt "skräp". Precis på samma sätt som man själv glädjs åt andras när man själv fyndar. Och så blev några saker man absolut trott att man skulle få sålt kvar och de får hänga på nästa gång vi står vilket nog visserligen dröjer ett litet slag nu då vi verkligen känner oss rejält rensade i alla förråd. Obeskrivligt skönt är ordet! Känslan av att ha koll är ju helt fantastisk för en ordningsmänniska som jag :)

Vi trodde inte vi skulle ha med så mycket den här gången men det blev på något konstigt sätt så ändå. Några lampor, gammalt adventspynt som önskade nytt liv hos någon annan, plädar, lite böcker, lite leksaker, en åkpåse, några gamla Anna-jackor som folk kastade sig efter som hökar (en av de otippade sakerna) plus en hel massa annat. Och så förstås en rejäl hög med barnkläder. Det blir mycket kläder härhemma nu. Tre barn och en klädgalen mamma = man måste ha ett system för dem. Och sista året känner jag att jag äntligen har hittat ett sådant. Urvuxna kläder hamnar antingen i minneslådorna för gamla favoriter, Traderapåsen eller loppissäcken :).

Förvånade och nöjda åkte vi sedan hem, 1500 kronor rikare! Helt galet egentligen. En kombination av att loppis helt klart är poppis men också att vi de gånger vi har stått har varit poppis på loppis. Känns väldigt kul och nu står äntligen nytt vardagsporslin på att-köpa-listan. Sånt som inte blir av att man köper en helt vanlig månad. Hade tänkt bjuda på lite loppisbilder men kameran blev kvar hemma och endast i vårt minne finns bilder på de människor vi mötte i dag. Nästan bara trevliga och glada sådana vilket ger en sådan positiv känsla bara det! )Och så några snikna rackare förstås som försöker pruta på fem kronor för nya barnstrumpor...) Det i kombination med den kartong med skänkgrejer som vi lämnade på väg hem gjorde dagens äventyr till en härlig mix av allt möjligt. Lite välgörenhet, lite förtjänst och så ett väldigt välrensat hem.

Nu ska vi titta på senaste Beckfilmen. Undrar just vem som somnar först...? Jag ska alldeles strax göre en djupdykning i godisskålen för en stunds sockerchock i alla fall. Sedan laddar vi för en viktig och stor dag i morgon...!