♥ Mina fina ♥

Alla hjärtans dag och jag tänker på alla vars hjärtan mitt slår för. Tänk, så många betydelsefulla människor man har runtomkring sig som på ett eller annat sätt förgyller livet i vardagen. Som alla förtjänar lite extra uppmärksamhet, inte bara i dag utan alla dagar. Jag brukar försöka att visa uppskattning mot dem och jag hoppas att jag lyckas och att de känner sig sedda. Några vänliga ord kan ju göra så gott och det är ju egentligen så lätt att säga/visa i stället för att bara tänka.

Det är vänner. Dagisfröknar. Trevliga grannar. Den där gulliga, glada tjejen i affären. Farbrorn med hunden som jag nästan varje dag möter på väg hem från dagis och brukar byta några ord med. Den lilla tjejen som alltid vinkar glatt när hon går förbi vårt hus samtidigt som vi kommer hem på eftermiddagarna. Vår favoritsköterska på bvc. Mannen och den unga tjejen som kör sopbilen och som vi varannan fredag står på trappen och vinkar åt. Kanske inte jag men barnen :) Föräldrar till barnens kompisar. Kort sagt – alla de som utgör en del av ens vardag och därmed blir en del av livet. De där trevliga människorna som på något sätt ger en något. Ett leende, några ord, en vink, ett råd. Som är viktiga när man börjar tänka efter. Och som faktiskt kanske inte vet att de betyder något för någon de inte känner. Jag tror nog att vi alla är det. Viktiga fast vi inte vet om det. (Sen finns där ju förstås även en del små energitjuvar i vardagen. Även de finns nog i allas världar och helt säkert är de också betydelsefulla på sitt håll.)

Och så såklart alla härliga bloggvänner därute och förstås de allra närmaste. Familjen. Jag är alltid tacksam för dem men en dag som denna lite extra. När man tar sig tiden att tänka efter lite mer än vanligt och inser hur lyckligt lottad man är.

Våra favoriter, de utgör en härlig trio på det som kommit att bli favoritväggen härhemma. Nu med även lillebror på plats är syskonskaran som 1-åringar komplett på bruna fondväggen. En blick däråt och jag blir lycklig. De är mina. Alla tre. Mina fina!

I en hast förevigade jag dem nyss och jag kan lova att det inte är era ögon det är fel på. Inte heller vårt vattenpass :) För jag lovar, de sitter rakt i verkligheten! Det var bara jag som tydligen inte gjorde det där jag balanserade på knä i soffan med en studsande Alvin bredvid mig. Sen gjorde jag bilden lite extra sned med flit och tänkte att man kanske inte skulle se det då... Det lyckades ju sådär som ni ser *fniss* :)