Det blev inte som vi tänkt oss...

Nej, rackarns också vilket svårt beslut vi kämpade med i fredags. Den där halsflussen Erik hade blev till en liten stafett där Alvin tog över pinnen dryga veckan efter att Erik fick det. Det började redan i tisdags kväll med feber, och sen har han varit så dålig lillskrutten. Inte ätit, knappt ens druckit och så den envisa febern som inte släppte greppet förrän i går. I torsdags var Erik med honom till Vårdcentralen där doktorn konstaterade halsfluss och vi insåg att bara underverk skulle få iväg oss på den efterlängtade helgen tillsammans med fina vännerna till Astrid Lindgrens Värld. Den vi bokade redan i januari och sett fram så mycket emot...

När Alvin så vaknade ännu sämre i fredags började vi inse vartåt det hela lutade men så tyckte Erik att han plötsligt blev piggare. Då började Filip bli rödkindad och hade plötsligt en gnutta feber så typ fem minuter innan sista avbokningstid ringde Erik det där samtalet vi inte ville. Inte alls :(

Sen bestämde vi att det skulle bli en bra helg ändå. En jättebra till och med. Och tänk, den blev så där överraskande härlig trots allt! Såklart har vi skickat många tankar till våra kära och önskat att vi vore där men för en gångs skull lyckades vi släppa det hela redan i går morse då JAG vaknade med lite feber jag med! Vi kände också att beslutet var det rätta. Alvin har varit ganska matt och stillsam och äter fortfarande jättedåligt så krafterna är inte vad de brukar vara. Det hade liksom inte varit rättvist att dra iväg på en helhelg med övernattning och en massa aktiviteter med en sådan liten krasslig en som nog mest har behövt oss nära.

I stället har vi umgåtts non stop. Bara lilla familjen. Inte fixat, inte städat, inte tvättat, inte gjort några måsten alls. På två hela dagar. Det har varit kvalitetstid på högsta nivå med en totalt närvarande mamma och en totalt närvarande pappa. Vi har njutit och de har gjort det och en smygkänsla av semester infann sig faktiskt i dag. Den riktiga semestern får jag dock vänta på i fyra veckor till men bara det att ha känslan i sig brukar ju mana till semesterbeteende åtminstone på kvällarna!

Pippi och alla de andra hoppas vi få träffa snart ändå. Får försöka pricka in en solig lördag snarast...