Pricken

De är här nu... Ett svar på frågan om hur smittsamt vattkoppor egentligen är har nu vi. Det är smittsamt. Jättesmittsamt till och med. Alvin har vattkoppor och de pluppar upp både här och där och där och här.


I går kväll var vi på rolig lekträff med vår gamla föräldragrupp på en av familjernas bondgård. Som alltid så mysigt men Alvin var inte riktigt på sitt vanliga glada humör och har så inte varit på flera dagar. Plötsligt bryter han ihop och vi har nog mest trott att det varit en fas av lite trots och lite separationsångest från oss. Nu vet vi att det även kan ha varit kopporna som var på väg.

Träffen avslutades med att vi alla åt kvällsmat på pizzeria och det var när mamma Sandra (som så generöst bjöd in oss på det där vattkoppsfikat för exakt 14 dagar sedan!), för skojs skull kollade i Alvins hårbotten för att se om hon hittade något faktiskt också gjorde det. Eftersom hon sekunden innan skämtat om att hon hittat en bakom hans ena öra blev hon först inte trodd men sen hittade hon en till i nacken och två på ryggen och diagnosen var ställd.

Lille skrutten vår. Nu ska han alltså bli en prick. Återstår att se om Vilma också får det nu eller om hon kommer bli smittad av Alvin. Vore onekligen "smidigt" om hon får det samtidigt men det är nog bara att gilla läget vilket som. Väldigt roligt förresten att en bit ner i det här inlägget kunna läsa om hur det var när storebror fick det. Ännu en gång – tack kära bloggen för att du hjälper oss att minnas!