Time flies...

Ja tänk. Två terminer, nästan ett år har gått sedan den här dagen och den lille killen som då skulle till sitt livs första dag i skolan är nu en fullärd förskoleklasskille! Som ska börja ettan till hösten.

Helt galet. Han var ju nyss nyfödd och jätteliten och luktade bebis och var mammig. Nu når han mig nästan till halsen, luktar ikväll gott nyduschad och är visst fortfarande en smula mammig ibland men också en stor kille som älskar att leka med kompisar. Han läser och skriver och räknar både bakåt och framåt. Han vet vad en romb och ett rätblock är (!) – det visste inte jag när jag var sex år kan jag lova. Han älskar att spela bandy och fotboll och hoppa studsmatta och spela tv-spel. Han tycker fortfarande massor om att rita och pyssla och bygga med lego och han är ständigt sysselsatt med något. Ja, frågar ni honom själv så kan han nog liksom Lotta nästan allt ;) Han har vuxit massor det här året, inte bara på längden utan också i sättet då skolan helt klart formar dem till att "bli större".

Och i morgon ska vi få gå på hans första skolavslutning. Jag ska erkänna att jag får en klump i halsen bara av att tänka på det… Jag var ju nyss där själv. Med blommor i håret och finklänningen. Jag minns exakt hur det doftade ljuvligt av sommar i kyrkan och hur fina och förväntansfulla alla var. Sommarlov är härliga minnen. Våra små får dock vänta två veckor till – sen blir det lov på riktigt för dem!

Och så kommer vi sakna hans fantastiska fröken också. En bättre start i skolvärlden kunde han inte ha fått. Så duktig, trygg, snäll och rolig. En riktig klippa som jag hoppas, hoppas vi kommer få ha fler små förskoleklassbarn hos i framtiden…

Klockan på bilden är förresten ett Göteborgsfynd från förra veckans tripp. Den är liten, grön och står i fönstret bredvid hans säng, och vi hoppas den ska få storebror att förstå att till åtminstone sju får man gärna sova nu när sommarlovet väntar bakom knuten!