Som en symbol över vad vi gör nuförtiden! Och kanske också därmed en av anledningarna till att det stundtals är så väldans tyst härinne. Vi har nu firat en 6-åring, haft sportkalas för den i veckan blivande 8-åringen, haft släktkalas och till sist i går - Vilmas hett efterlängtade pyjamasparty. Och därmed lägger vi kalashattarna på hyllan för den här gången och det är inte med ett "ÄNTLIGEN är det avklarat" eller "Puh, nu har vi fått det gjort", utan snarare med ett litet sting av "Är det redan klart för det här året?"
Som ni nog vet vid det här laget älskar vi detta och skulle gärna extraknäcka som planerare åt andra om vi bara hann! Det enda puh:et man känner är "Puh, för att alla var friska så det blev av!" Att hitta nya alternativ i dessa tider är inte det lättaste och man är ju dessutom SÅ laddad när det väl är dags.
Jag har lovat mig själv att sluta lova saker härinne. Hade jag däremot inte lovat mig det hade jag här och nu lovat att återkomma med lite tillbakablickar på årets kalas för det är ju så kul att minnas...
Förresten kom jag just på att vi ju har kvar. Ett litet tjejmyskalas för gamla bästisarna till Vilma. Vi valde att göra så detta år då de i klassen fortfarande är ganska nya. Blir så mycket att koncenterera sig på annars för lilla kalaspinglan :)
Jag är hursom väldigt tacksam över att mitt huvud höll hela vägen den här gången. Tvivlade ett par gånger i veckan som var då det gick på högvarv och var allmänt skumt, men se. Det gick ju finfint. Tycker dock inte om när det varvar igång så som det har hänt några gånger och jag hoppas att det nu blir lite lugnare tider framöver. För jo, det är lika festligt varje år. När många varvar upp i december känner vi mest att det är lugnet som kommer jämfört med månaden innan. Och den här november går lätt till historien som den mest späckade någonsin. Vilken lycka då att den förgylls och kantas av så mycket kul!
Som ni nog vet vid det här laget älskar vi detta och skulle gärna extraknäcka som planerare åt andra om vi bara hann! Det enda puh:et man känner är "Puh, för att alla var friska så det blev av!" Att hitta nya alternativ i dessa tider är inte det lättaste och man är ju dessutom SÅ laddad när det väl är dags.
Jag har lovat mig själv att sluta lova saker härinne. Hade jag däremot inte lovat mig det hade jag här och nu lovat att återkomma med lite tillbakablickar på årets kalas för det är ju så kul att minnas...
Förresten kom jag just på att vi ju har kvar. Ett litet tjejmyskalas för gamla bästisarna till Vilma. Vi valde att göra så detta år då de i klassen fortfarande är ganska nya. Blir så mycket att koncenterera sig på annars för lilla kalaspinglan :)
Jag är hursom väldigt tacksam över att mitt huvud höll hela vägen den här gången. Tvivlade ett par gånger i veckan som var då det gick på högvarv och var allmänt skumt, men se. Det gick ju finfint. Tycker dock inte om när det varvar igång så som det har hänt några gånger och jag hoppas att det nu blir lite lugnare tider framöver. För jo, det är lika festligt varje år. När många varvar upp i december känner vi mest att det är lugnet som kommer jämfört med månaden innan. Och den här november går lätt till historien som den mest späckade någonsin. Vilken lycka då att den förgylls och kantas av så mycket kul!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar