Mysfaktor 10

Blå himmel, sol och en miljon förbaskat irriterande getingar bjöd utelivet på idag och såklart trotsade vi de surrande odågorna och njöt av den något kyliga sensommarsöndagen – viftandes och muttrandes. Hat är ett starkt ord men jag är helt på det klara med mina känslor för just getingar. Jag hatar dem. Mycket. Jag blir inte arg så lätt men dessa små j....r kan få mig att tända till och muttra både det ena och det andra. Stick har vi dock klarat oss från – än så länge.

Eftermiddagen bjöd på en av de stunder jag kommer bevara närmast hjärtat som minne från denna sommar. Med filtar som en omtänksam Erik stoppade om oss med hade jag en riktig mysstund med Filip och Vilma i vår för sommaren nyinköpta och obeskrivbart härliga hängmatta. Den är stor och väl förankrad med ena sidan i vår jättepil som ger skön skugga på baksidan, med andra sidan i värsta stora stolpen (som inte välter i första taget med sin djupt nedgrävda plint och många kilo betong... Erik har tagit det säkra före det osäkra kan man säga ;) )

Hursom. En hel hög böcker utvalda av lilleman betades en efter en av. På ena sidan låg Filip med huvudet inborrat i min hals. På andra sidan en lika stillsam och inborrad Vilma med sina små fingrar pillandes i min hand. Behöver jag säga att mysfaktorn var på topp?! Ända tills Vilma plötsligt tokkräktes. Hon är ingen kräkbebis och har inte gjort det sedan hon var magsjuk i början av sommaren och första tanken var - hemska tider. Magsjuka igen? Sen kände jag att jag också mådde lite illa men det gick snabbt över på oss båda och jag misstänker att jag hade gungat oss lite väl häftigt i vår randiga dröm…