Bebisvaka

Jag-är-så-nervös. Erik är nervös. Våra kära vänner som vi alltid umgås med är nervösa. Ett nytt litet liv är just nu på väg ut i denna värld och vi är så många som väntat på och längtat så efter den lill*. Eller är det lilla knytet kanske redan ute och föräldrarna bara så uppslukade av sin nya skatt att de alldeles glömt bort oss. Hoppas det och hoppas hoppas hoppas allt är bra med dem alla.

Meddelandesignalen på mobilen är satt på max. Alla har hoppat högt så fort den har pipit i kväll. Men det har bara varit mamma Sandra som skrämts. Och också undrat. Till slut ringde vi varann och nu har vi under en lååång stund kommit fram till flera olika scenarion. Det hela slutade med att jag ringde den blivande mammans egna jättegulliga mamma som är barnvakt åt blivande storebror. Vi fick en trevlig pratstund men hon hade inget hört... Hur i hela friden ska man kunna sova i natt?

Hoppas på att kunna börja morgondagen med en sprillans färsk nyhet. Om en sprillans ny liten människa...