På promenad

Dubbelvagnen har fått vila hela sommaren. Plötsligt började ju lillan sätta sig upp själv och liggdelen kändes då för farlig. När vi i stället testade sittdelen såg Vilma ut som en prick i den. En vinglig prick, som dessutom inte alls uppskattade att vara framåtvänd och inte se oss… Brion har tjänstgjort som huvudvagn sedan dess, ibland med en medpassagerare på ståbräda. Men så i går när vi skulle på långpromenad testade vi igen. Succé är bara förnamnet. Filip kunde inte sluta prata om hur mysigt det var att sitta bredvid sin lillasyster som han har så kär och Vilmas små fötter sprattlade mer än någonsin av glädje. Filip var väldigt noga med att spänna fast sig – precis som Vilma - och när vi hade gått en bit hördes ett ”hysssccchhh” från en stolt storebror med viktigminen på sina läppar. ”Kan ni prata lite tyst, jag har sövt Vilma” Och tänk, det hade han. Med hennes hand i sin. Gulle.

Just den här rundan omfattar mycket spännande saker såsom äppelsugna hästar (som blev så nyfikna på oss att vi fick inta mitten av vägen för att inte krocka med en mule) och två stora silo…sar/silos? (Vad heter det egentligen? Har aldrig skrivit ordet i plural och har ingen aning om hur det blir så vi säger en silo i stället ;) )

På tal om silo. När vi var i Skåne berättade jag för Filip att där var vi också förra sommaren. Filip frågade om Vilma var med då och jag svarade att det var hon – i mammas mage. ”Du har ju också bott i mammas mage”, sa jag sen. Efter en stunds funderande svarade Filip att nej, det hade han inte alls. ”Nämen, var kom du ifrån då?”, frågade jag. ”Jag kom från en stor silo”, sa Filip med högtidlig röst och uppspärrade ögon. ”Oj, det visste inte jag”, sa jag. ”Nej, och inte pappa heller”, sa Filip.

I går frågade han om kossorna hade bajsat i silon. Fråga mig inte var han har fått sitt silointresse från.

Hursom, vår Babytravel är åter högaktuell och det känns så bra och kul att de små kommer kunna sitta bredvid varann och mysa när vi ska ut på höstens promenixer.