Vad är väl en bal på slottet…

…en långhelg i Helsingborg med ett superroligt bröllop och säkert fantastisk mat på en restaurang precis intill havet när man kan sitta här hemma och vara – magsjuka?!

HELT otroligt så var det något vi åkte på, tre av oss. Skrev ju häromdan att Vilma hade kräkts och dagen efter var det min tur och sen Eriks. Visserligen lindrigt för alla men likväl en elak och tydligen smittsam bacill. Beslutet att inte åka var både svårt och lätt att ta. Svårt för att vi sett fram emot detta ända sedan inbjudan kom i maj och helgen inte bara skulle innebära frosseri i romantik utan också möten med vänner vi inte träffar ofta. Lätt för att det skulle vara en alltför riskabel resa, jag menar tänk om Filip blivit sjuk på vägen ner. Eller om bacillj....n var av samma slag som den vi hade i somras, då när Erik insjuknade först två dygn efter mig. I eftermiddag är det två dygn sedan jag blev dålig så tänk om vi åkt och smittat ned både brudpar och bordsherrar-/damer. Hemska tanke.

Skönt mitt i eländet är att snälla farmor och farfar som skulle följa med och bo på samma hotell för att kunna vara barnvakter tog beslutet att åka ändå. Då förstörde vi inte deras helg helt i alla fall.

Vi sörjer att vi inte får vara med och dela er största dag, Patrick och Rebecca. Våra tankar är i alla fall med er nu när kyrkklockorna alldeles strax börjar ringa för er och er kärlek (och även våra magar lär vara med och kurra om ett par timmar. Vår kvällsmat lär nog inte bräcka er…).

All lycka i dag och för alltid önskar vi er! Är säker på att ni just nu är det vackraste brudpar man tänka sig kan...