Efterlängtad premiär

Ja, nu ligger den där i magen. Årets och säsongens första semla. Den första får gärna i mitt tycke vara den bästa för att starta semleperioden bra så Vilma och jag tog det säkra före det osäkra och körde en omsväng när vi i dag skulle fika hos mormor och morfar. Just dessa semlor var omtalade när min mamma var ung så ni kan ju tänka er hur gott ryktet är! Med det inte sagt att min lilla mamma är gammal ;)

Luftig bulle, lättvispad äkta grädde och finmald mandelmassa i lagom mängd och som inte är för söt gör den till den perfekta semlan. Ska man vara kräsen, som alla riktiga semletestare är, så tycker jag egentligen att en semla ser finare ut med litet trekantigt lock. På denna är det dock tur att locket är stort och runt. Man vill liksom ha mesta möjliga av den!

Filip åt bara grädden och mandelmassan, la sen huvudet i mitt knä och sa ”Jag mår lite, lite illa mamma men bara lite. Det går snart över.” Vad konstigt :) Med en sådan gräddchock i den lilla magen…