För ungefär tre veckor sedan gav jag min mamma en första buff. Hon hade varit uppe onödigt sent en kväll och jag tänkte hon skulle vara vaken lite till så när hon precis lagt sig, allt var mörkt och tyst, då… Då tog jag i allt vad jag orkade, först en gång och sen en gång till. Ganska snart kände jag att hon klappade magen och så hade vi vår första kontakt. Mamma och jag. Det var mysigt. Sen somnade hon inte på jättelänge, vad konstig hon är!
I dag hörde jag henne säga att hon inte känt något från mig sen dess och att det kändes lite oroligt. Nyvaken och piggelin som jag var buffade jag allt jag kunde, och strax därefter kändes något som åkte fram och tillbaka över mig. Jag förstod att de tittade på mig så jag passade på att visa alla konster jag kunde. Sparkar, armvift, tummen i munnen och så snurr med hela kroppen några gånger. Sen vände jag rumpan till men då buffade den där grejen på magen lite extra så jag skulle vända tillbaka för de ville visst ha en profilbild på mig. Det fick de till sist. Nästan i alla fall. Och så en där jag vinkade åt dem :)
Det var spännande, men synd att jag inte kunde se dem. Tur jag kan höra dem i alla fall. Min mamma ni vet, hon pratar ganska mycket. Och ibland sjunger hon för mig, fast det tror jag är i smyg ;) Hursom så tyckte de jag var söt och det gillade jag. Och så pratade de om snopp eller inte snopp. Vadå snopp? Jag fattade inget men tydligen är det något jag har, eller också inte…?! Ja, det där får vi väl se om de kan lära mig sen.
Och så sa hon som kallades barnmorska att jag såg ut att ha det roligt och bra därinne i magen. Och det har jag ju. 12 augusti ska jag komma ut till dem på riktigt. Jag lääängtar till dess, men först måste jag växa till mig och bli lite större.
Ses om några månader då! Och då lovar jag visa mig på bild för er igen…
Och rapport från mamma
Ja, vad ska jag tillägga… Jo, att någon säkert kanske tänker att det där ultraljudet nog inte är så speciellt när det är tredje gången. Men då kan jag svara bestämt att det faktiskt är precis lika fantastiskt underbart och mäktigt. Att ligga på en säng, titta på en skärm uppe i taket och därpå se en liten krabat sprattla runt samtidigt som man känner varje rörelse man ser i sin mage. Den känslan är för stor att beskriva. Och det må vara tredje men det är ju faktiskt en tredje, alldeles egen liten person. Med eller utan snopp men i alla fall med samma överläpp som Filip och Vilma vilket syntes tydligt på bilderna och ju är lite festligt.
Så älskade liten därinne. Vi längtar också efter dig. Men hoppas att du stannar så länge du ska (även om inte heller barnmorskan i dag trodde det… Nu skulle det verkligen inte förvåna mig om jag faktiskt går över bara för det. Tredje gången gillt liksom).
För egen dokumentation kände jag som extra ”krydda” den första sammandragningen i morse. Så bekant och påminnande om vad som väntar…
7 kommentarer:
Vilken liten sötis! Precis som storebror och storasyster :)
Hoppas ni får en bra helg!
Kram Erica (som skäms över fruktansvärt dålig svenska i förra kommentaren - får skylla på att hjärnan är ledig eller nåt ;) )
Alldeles Alldeles Underbart! Jag längtar så fruktansvärt mycket efter att få pussa och krama den lilla krabaten när den kommit ut till vår värld! Tänk, vilken liten människa det ligger där inne, så tryggt och ombonat! Längtar till måndag!!!!! Hoppas ni fyndade idag! Något grönt väntar på Vilma här hos mig =)
Helt fantastiskt att få se det lilla miraklet!!! Så fin och söt och så klok och duktig på att skriva redan, häftigt :-) . Tycker det ser ut som h*n har Vilmas lilla söta näsa också, gud så kul detta är! Kraaam
Men vad sött! Sitter här och gråter. Vilken fin bild!
Åhh där är du lilla, lilla filur! Tänk så roligt att få höra en liten rapport från dig.
Även om jag vet att mamma Anna kommer att längta ihjäl sig över att du ska komma så kan väl du och jag komma överens om att du stannar där inne i fina magen iallafall till 10 augusti. Ok?
Puss och kram på dig din lilla filur!
Åh, underbart! Oj vad mycket jag har missat efter en period av datatjorv. Nu förstår jag att allt känns väldigt mycket på riktigt (minns den dagen som den var igår) :-)
Åh så härligt! Skönt att allt såg bra ut. Gulliga lilla knyte! Har ni någon känning om vad det blir? Trevlig helg / kram!
Skicka en kommentar