Vår fina 4-åring!

4-åring kan nu storebror i familjen titulera sig! Ofattbart att vi har en sådan stor kille i huset. Man märker inte riktigt när det händer men plötsligt ÄR de stora och kan så himla mycket att man ibland häpnar. Som en svamp suger de åt sig av allt de ser och hör. På både gott och ont men mest gott såklart.

Förra helgen firades båda stora syskonen bus med gemensamt släktkalas och i dag hade Filip sitt allra första barnkalas. Och vi vårt första också – i rollen som föräldrar. Och oj, så kul det var och så lyckat det blev. Och så trötta VI är! Alla fem gästerna kunde komma och de var på sina allra bästa kalashumör. Först lite blyga och försynta när inte mammor och pappor var med men efter fikat och därmed lite sockerchockande kom deras rätta jag fram och det blev bra fart på det hela. Efter att ha satt svans på grisen, spelat charader (detta ord uttalar Filip med sådant ”sch-ljud att det nästan skvätter ur munnen på honom ;) ) och jagat tjuvar som gömt sig runt om i huset var det dags att leta upp varsin klädnypa som de sedan fick använda att fiska upp varsin liten påse med. De prydliga festfrisyrerna stod vid det här laget på ända på de flesta och rödkindade dunsade de ner i soffan snaskandes på påsarnas innehåll och blåsandes på dess festtutor. Vi log stort då dörren stängdes om den sista kalasdeltagaren och vi såg oss omkring och konstaterade ett mindre kaos med halvt nedrivna gardiner i sovrummet, mattor på ända och strössel från chokladbollarna i varje hörn. Och hjärtat blev just så varmt så varmt av att se den nyblivna 4-åringens nöjda – och trötta – min vid läggdags.

Grattis på födelsedagen underbara lilla älsklingen! Vi är så stolta över dig att vi nästan spricker, du godhjärtade, finurliga och omtänksamma lilla människa!