måndag, september 20, 2010

Dagen efter...

I dag är jag trött. Och när jag erkänner en sådan sak då ÄR jag trött. Jag törs inte blinka för länge för då somnar jag och det går inte med tre små hemma och dagislediga i dag.

I går var det ju val och när det är val då jobbar jag. Tillsammans med Eriks mamma och ett gäng till tog vi i går emot röster i ett av stans största valdistrikt och det var en helt crazy dag. Vårt första pass var 11-14 och när klockan var 13 sa jag och den för året nya tjej jag hade suttit bredvid och jobbat med i två timmar först HEJ till varandra. Konstant kö hela tiden och efter vårt hej hann vi inte säga något mer förrän det var dags för rast i tre timmar. Eftersom det är en liten bit att köra hann jag bara vara hemma i två innan det var dags att åka tillbaka och de tre följande timmarna var likadana som de första. Stort distrikt och stort valdeltagande och en kopiös bunt med förtidsröster som alla var tvungna att vara öppnade och prickade innan stängning.

Sen började det spännande och roliga att räkna, räkna och åter räkna. För en ordningsmänniska som jag som gillar att organisera ordning och reda var det kul att tillsammans med de andra försöka vara snabba och effektiva vilket vi också var i riksdagsvalet som vi kunde rapportera in snabbt. Kommunvalet gick också ganska friktionsfritt men när det var dags att räkna landstingsvalet började vi alla bli både trötta och aningen flamsiga och det blev ett par omräkningar innan allt till sist stämde och vi kunde åka hem. Strax efter midnatt snubblade jag över tröskeln - förvånansvärt pigg och uppe i varv efter en annorlunda och faktiskt jätterolig dag. Såg det sista på valvakan, som är det enda man saknar när man i stället jobbar. Det är ju först när man sätter sig i bilen hem som man hör de första siffrorna. Jag gissar att vi är många i dag som förvånas och förfäras en smula över ett visst nytt partis plats i riksdagen... Ska bli intressant att följa de närmaste dagarnas valeftersnack.

Nu måste jag snart titta till liten Alvin som ligger utanför fönstret och sover i vagnen. Förmiddagen tillbringade vi mestadels ute och så långt gick det ganska bra och jag kände mig inte alltför trött. Nu efter lunch känner jag mig dock alltför trött och jag måste komma på en plan att sysselsätta oss med i eftermiddag. Stackars barn som har en så trött mamma i dag. Just nu har jag en liten sötis på var sida om mig i soffan. Jag håller mig vaken genom knapprandet här och de tittar en stund på Bolibompa. Längtar ännu mer än vanligt efter min Erik nu...

Inga kommentarer: