Måste ju berätta hur Vilma häromdagen fascinerades av de hängande dekorationsgranarna utanför Ikea. Jag sa ”Titta, Vilma vilka konstiga granar!” Och Vilma, hon tänkte länge och väl med huvudet på sned och sa till slut ”Men var är ballen (barren) mamma?” :) Det roliga med en 3-åring är ju att betoningar på ord ibland kan vara lite tokiga och just detta ord, där ”r” byttes mot ”l”, uttalade hon med betoning på just a:et… bAllen!
Filip, familjens andra språkpolis efter mig, rättade genast lillasyster. ”Det heter faktiskt ”baLLen” Vilma :)
Granen på bilden heter KALLT och är lånad från Ikea.
1 kommentar:
Mohahaha!
Hade en liknande upplevelse igår när Simon sa att jag avr snäll för jag gav honom stryk! Fast det var ju strut han menade ;-)
Skicka en kommentar