Underbara Vilma - 4 år!

För fyra år sedan befann vi oss i detta nu i ett overkligt lyckorus. Vi hade blivit mamma och pappa till en liten, liten flicka som såklart var det sötaste vi sett sedan storebror kommit till oss! Vi kunde liksom inte se oss mätta på denna ljuvliga lilla minimänniska.

Första året är absolut det år då mest händer med ett barn men sedan tycker jag att året mellan tre och fyra är nästa stora hopp. Det är ju detta år hon har...

- slutat med blöja
- börjat prata helt på riktigt
- börjat rita lite mer ”synliga” motiv
- fått långt hår (!)
- lärt sig skriva sitt namn och en hel massa andra bokstäver
- blivit så stor att hon kan vara med och spela familjespel utan att riva spelplanen
- tagit ett litet kliv ut ur blygheten
- börjat klura och fundera och fråga om saker

Och jag skulle kunna skriva tusen andra saker men det jag egentligen vill ha sagt – det är detta år hon har blivit en stor tjej!

Hon är så mysig och go och sprudlande glad att umgås med härhemma. Det är liksom trivsamt hela tiden. Social precis som sina bröder men också kanske den som leker mest på egen hand.
En hjärtans rar liten 2-veckorstjej som för första gången äntligen sover hemma.

Ena stunden är hon en vacker prinsessa för att nästa ha förvandlats till världens bästa dockmamma med minst tre bebisar (undrar just vem förebilden är...?!). Hon älskar verkligen sina dockor. Att söva, mata, bära, vyssja och köra dem i vagnen. Hon sjunger för dem och och kan klä på och av, på och av, på och av dem hur många gånger som helst på en dag. Vilket hon även gör på sig själv... Tre klädbyten är inte ovanligt och man kan vissa dagar följa hennes färd då de gamla plaggen ligger spridda som Hans- och Gretaspår över hela huset. Andra dagar är hon på vikhumör och viker de kläder hon inte längre ska ha på sig i prydliga små högar.

Hennes värld går i rosa och hon drömmer varje dag om att bli en "danssej" (danstjej) vilket hon nu har sagt nästan så länge hon har kunnat prata. Lilla skruttan. Hon älskar att sjunga, pyssla och pussla och bygger gärna lego med storebror.

Hon har fortfarande mest humör av dem tre och åskmoln kan skymta förbi i ögonen och göra dem än mörkare men just nu befinner hon sig i en fas då livet leker och inga bekymmer vilar. Hon älskar att hjälpa till och man känner sig aldrig ensam med henne i huset.

Att få ha en liten Vilma här hos oss är ren och skär lycka. Varje dag. Varje stund. Varje sekund. Älskar dig så oändligt lilla hjärtat – ännu längre än till Afrika som du sa häromdagen ;) All vår kärlek till dig på din fjärde födelsedag ♥

Och här har liten Vilma inte många timmar kvar i mammas mage... Filip klappar en sista gång. Om några timmar är han storebror!