Dagens tips - Rubens Barn

Jag fortsätter på docktråden i mitt tips i dag! Lillebror i familjen gillar att leka med det mesta. Är han med Filip blir det mycket lego och han lånar gärna alla stora maskiner och brummar runt med dem. Leker han själv hittar man honom nästan alltid i det lilla köket där han lagar ”kössärssås och patta” och fixar kaffe såklart ;) När han leker med Vilma, då förvandlas han till pappa Alvin och han är så duktig med dockorna tycker storasyster. För det mesta... Han kramar dem, sjunger för dem och kör runt dem i vagnen tills de somnar. Och oftast är det okej men så kan ju Vilma plötsligt få för sig att det är hennes dockor. BARA hennes och då blir lillebror så ledsen, så ledsen.


Så till jul ska han faktiskt få en docka. En egen. Det var på Eriks och min tripp till Stockholm som vi sprang på den och med sitt mjuka material kändes den som en passande ”pojkdocka”. En blandning av gosedjur och docka liksom.

Nu i efterhand har jag förstått att det bara verkar vara jag i hela världen som aldrig hade hört talas om Rubens Barn innan - eller?! Hade ni? Tydligen en jättepopulär docka som finns både som bebis och lite ”större” barn. Olika hudfärger och hårfärger finns det också. Som tur var (för Erik!) fanns det bara fyra olika att välja på där vi var och då valde jag helt enkelt den med finast kläder :) Det roliga var att tjejen i kassan, precis när hon hade slagit in den i paket, frågade om jag valt en kill- eller tjejdocka? Detta hade jag ingen aning om så ända tills för bara några dagar sedan har julafton på något sätt känts som dagen för beräknad förlossning... Pojke eller flicka?! :)

Men nu vet vi. Och jag har inte tjuvkikat. Jag har bara sett bilder på dockorna och känt igen kläderna...

Det är något med dem som får mig att ömma lite för dem. Och jag vet vad det är. Det finns en slående likhet i deras ansikten med kåldockorna som fanns när jag var liten. Någon mer som minns dem? De var egentligen inte särskilt bebislika i ansiktet men de var så himla gulliga och omöjliga att inte älska för ett litet barnhjärta. Har nu förstått att Rubens Barn är den svenska motsvarigheten och de liksom kåldockorna har också redan namn och - på bebisvarianterna - tydliga kön! Ni kan ju tänka hur intresserad Alvin kommer att vara... Den stackars dockan kommer nog mest vara byxlös till en början :)

Till Vilma, som ju nyss fyllt år, hade vi inte kommit på någon riktigt bra julklapp - förrän för bara några dagar sedan. Det är väl klart att hon också ska få en sådan här docka! Dockor har hon visserligen innan men ska man tänka så kan man ju knappast köpa mer lego till Filip... Och är det nu det de leker allra mest med som man köper mer av så tycker jag att det är helt okej. Vad beträffar mamma Vilma så har hon plats för många små. Både i sitt dockmammahjärta och i sitt rum!