Det måste ha varit svajsing på Blogger i går för jag upptäckte just att det jag då publicerade aldrig hade kommit ut - så håll till godo en dag försent!
En hostig men i övrigt piggelin liten Vilma har förgyllt min dag så i dag – och jag hennes tror jag. Evigheter sedan jag hade en heldag med bara henne och som vi har myst. Och pratat. Och fnissat. Hon känns så stor nu men så är hon ju fyra och några månader och fullt av tankar snurrar i det lilla huvudet.
Klart det brukar kännas lockande att passa på att slänga in en tvätt eller vika en annan en hemmadag som denna. Fixa disken eller ta en svängom med dammsugaren men i dag gjorde det faktiskt inte det. Jag tyckte lilla mellanbarnet var värd en hel dag med full uppmärksamhet utan några som helst ”Snart, jag ska bara…” när bröderna ändå var hos mormor och morfar (som vi inte ville ge hennes hemska hostbaciller).
Långfrukost i lugn och ro gick över i pussel och en stunds pyssel. När hostläget ändå var stundvis ganska lugnt bestämde vi oss för att baka bullar och Vilma visade sig vara en fena på att snurra dem och sedan lämna över till mig som fick ”knyta” dem. Teamwork som resulterade i ljuvliga dofter och i galet goda bullar. Sen stekte hon korv när jag gjorde potatismos och efter lunch testade vi hostan och gav oss ut på en liten promenad i det fina och soliga vädret. Dockan Selma var med i docksulkyn och mamma Vilma slirade fram så gott det gick i snömodd med dessa små skramliga, icke snö-promenad-tänkta hjul. Det hela slutade med att jag bar både docka och sulky men mysigt var det och gunga fick även Selma göra i lekparken :)
Hemma igen dukade Vilma fika framför teven och så njöt vi av våra nybakade bullar, dumlekolor och mangosmoothie samtidigt som vi följde med Tingeling på äventyr. Lillskruttan hade till och med dukat med prinsesservetter och det riktigt lös om henne när hon leende tittade mot sin mamma och sa: ”Tycker inte du också att det har varit helt uuunderbart i dag?”.
Mycket mysigare än så kan man nog faktiskt inte ha det. Och med en sällskapssjuk och pratglad liten filur som Vilma i sin närhet behöver man då aldrig känna sig ensam ♥
En hostig men i övrigt piggelin liten Vilma har förgyllt min dag så i dag – och jag hennes tror jag. Evigheter sedan jag hade en heldag med bara henne och som vi har myst. Och pratat. Och fnissat. Hon känns så stor nu men så är hon ju fyra och några månader och fullt av tankar snurrar i det lilla huvudet.
Klart det brukar kännas lockande att passa på att slänga in en tvätt eller vika en annan en hemmadag som denna. Fixa disken eller ta en svängom med dammsugaren men i dag gjorde det faktiskt inte det. Jag tyckte lilla mellanbarnet var värd en hel dag med full uppmärksamhet utan några som helst ”Snart, jag ska bara…” när bröderna ändå var hos mormor och morfar (som vi inte ville ge hennes hemska hostbaciller).
Långfrukost i lugn och ro gick över i pussel och en stunds pyssel. När hostläget ändå var stundvis ganska lugnt bestämde vi oss för att baka bullar och Vilma visade sig vara en fena på att snurra dem och sedan lämna över till mig som fick ”knyta” dem. Teamwork som resulterade i ljuvliga dofter och i galet goda bullar. Sen stekte hon korv när jag gjorde potatismos och efter lunch testade vi hostan och gav oss ut på en liten promenad i det fina och soliga vädret. Dockan Selma var med i docksulkyn och mamma Vilma slirade fram så gott det gick i snömodd med dessa små skramliga, icke snö-promenad-tänkta hjul. Det hela slutade med att jag bar både docka och sulky men mysigt var det och gunga fick även Selma göra i lekparken :)
Hemma igen dukade Vilma fika framför teven och så njöt vi av våra nybakade bullar, dumlekolor och mangosmoothie samtidigt som vi följde med Tingeling på äventyr. Lillskruttan hade till och med dukat med prinsesservetter och det riktigt lös om henne när hon leende tittade mot sin mamma och sa: ”Tycker inte du också att det har varit helt uuunderbart i dag?”.
Mycket mysigare än så kan man nog faktiskt inte ha det. Och med en sällskapssjuk och pratglad liten filur som Vilma i sin närhet behöver man då aldrig känna sig ensam ♥
1 kommentar:
Vad mysigt! Det är precis samma med Noel =)Världens mysigaste 4åringar.
Skicka en kommentar