Det är bra att älska vardagen. Det gör allt så mycket enklare och roligare och att få tillbringa ett par extra dagar med sina små och rå om och leka och mysa tills de blir friska igen får man helt enkelt se som en förmån. Dagen i dag har dock inte varit fullt lika energifylld som den i går för mig. Det är något som ligger och lurar men inte riktigt bryter ut. Kroppen stretar och ömmar och halsen skaver. Hängig, är en bra beskrivning. Jaja, vi får se var det slutar. Mysdosen dessa dagar har i alla fall varit hög och det tror jag gör gott!
I går kom Erik hem lite tidigare efter helt galna veckor på jobbet. Vintrig fruktsallad och Pågens galet goda saffransbullar med mandelmassefyllning och så Ballerina Pepparkaka som får betyget sådär av mig, väntade på honom till fikat. Och så den för Filip hett efterlängtade glöggen - Saturnus variant med smak av hallon och saltlakrits. Ni vet de klassiska döskallarna. Bara man öppnade flaskan så spred sig en intensiv doft i köket. Det smakade exakt som godisarna blandat med glögg och det blev en vild smakkarusell i munnen. Vild och faktiskt otippat god. Barnen surplade uppspelt på tills de hade glöggmustach ända upp i näsan. Erik och jag tyckte som sagt att den var helt ok men jag måste säga att jag ändå föredrar lite starkare varianter. De blir inte riktigt lika söta... Ja, och sen spelade Vilma julmusik på högsta volym på den nya rosa CD-spelaren hon fick av farmor och farfar i söndags. Allt detta tillsammans kan man nästan kalla smygjul, eller hur?!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar