Ännu en natt...

... med yra feberdrömmar att vänta misstänker jag. Det börjar bli rätt trist att för femte kvällen i rad inse att termometern visar 39,2 inan jag ska lägga mig. Och jag som lite blygsamt i eftermiddags faktiskt började tro på allvar att det hade vänt. Men tji fick jag. Lite svårt att andas fick jag också på kuppen så jag hoppas innerligt att det inte är tvärtom bara - att det blir sämre. Dessutom tokyr men det kanske har med feber och lite tung andning att göra så...

Oj, min blogg har plötsligt förvandlats till en klagomur. Det är verkligen inte min mening att tråka ut men saker och ting brukar ju vända till det bättre när man skriver av sig sägs det så jag gör en vild chansning att det även vänder bacillernas frammarsch i min kropp.

Så har jag fördrivit ytterligare några minuter innan jag måste gå och lägga mig. Det jag annars uppskattar så himla mycket. Nu vet jag ju att det med största sannolikhet kommer innebära några vimsiga, oroliga timmar av hoppig sömn tills man vaknar jättetrött i morgon bitti. Och min plan som var att vakna piggelin då. Typiskt.