Solen och Vindarnas Ö!

Alltså, vår Ölandsvecka... Den hade inte kunnat bli bättre och så många bilder som tömdes från kameran efter de dagarna! Det gick liksom inte låta bli att klicka här och där, mest i förbifarten sådär men det var så många ögonblick och vyer man ville spara i minnet. Ni fick ju en liten sneak-peek på stugan när vi var där men nu kommer resten.

 

För ja, jag gör nu något så ovanligt som slutar skriva. Strax :) Haha, det är ju inte min starkaste sida precis - att vara tyst, men jag låter faktiskt bilderna tala den här gången. Ibland behövs liksom inga ord. Öland har numera en plats i våra hjärtan för att inte tala om söta lilla stugan som vi vet att vi kommer åka tillbaka till ♥

Att i så fint väder ha en egen pool precis utanför dörren var nog ändå det allra bästa och lyxigaste! Det var nog också tack vare den som en viss liten dam lärde sig simma under veckan...

Han som vi hyrde stugan av hade verkligen gått "all in". Palmer och olika sorters gräs i kruka förhöjde verkligen känslan av att man var betydligt längre söderut.

Jagad av någon med tungan på vift - och en puff?!

Tänk, så vattenrädd som denna kille var tills för bara något år sedan. Och nu är han så mycket modigare och tuffare i vatten än vad Erik och jag någonsin varit eller kommer vara (särskilt jag då!). Fisken Filip, that´s his name :)

Stugan var, som ni ser, inte jättestor men eftersom vår familj så gott som alltid ändå befinner sig på samma kvadratmeter hade det bara varit onödigt med något större ;) Skämt åsido, kvadratmetrarna var extremt väl nyttjade och vi levde compact living när det är som allra bäst. Varenda millimeter kändes genomtänkt och man upplevde allt som väldigt smidigt.

Alvin och giraffen Sean. Det nya radarparet. Så högt älskad och vi fasar för den dag det går hål i detta söta lilla flytdjur. Och gud nåde den som inte behandlar honom väl. När vi har varit på stranden i sommar har Sean (döpt efter herr Banan) oftast fått ligga på stora picknickfilten - "Så han inte ska bli sandig", som Alvin säger... :) 

Ordet långgrunt fick en ny innebörd vid badet i Köpingsvik. Till och med snäppet mer långgrunt än Alcudia. Och SÅ varmt!

Första två dagarna var mulna och lite regniga. Killarna passade då på att testa crosscart och där ser man deras olikheter. Filip tog det...hur ska jag formulera mig - nästan väl lugnt första varvet. Hihi, kloka storebror som gärna kollar läget först. När han sen visste hur banan gick gasade han dock på lite mer. Lillebror däremot, saknar ju helt förstånd och känsla i dessa lägen. Det var gasen i botten från början, visserligen i minivarianten men ändå. Givetvis körde han ju ganska bra också men så roligt att se två killar bete sig så olika!

Alvin, hjälmen och spaghettibenen :)

Mysiga Sandviks Kvarn där vi åt det som hade blivit utsett till Ölands godaste pizza och faktiskt var den godaste vi ätit. Extra lyxigt var det kanske också för att det var vår måndagslunch! Spännande var det att sedan klättra våning efter våning upp i kvarnen och avsluta med att skriva i gästboken.

En kväll på Böda! 

Sand, sand, sand. Alvin var HELT full av sand efter denna galna stund på mjukaste stranden och hade så kul att han inte ens blev ledsen när den kom i ögonen! Inte hela stranden men en hel del av sanden :)

Split, sa Vilma. Ajaj, sa vi...

Filip o Mamma ♥

 Vilma o Mamma ♥

Och lillälsklingen ♥
Varför inte mamman eller pappan passade på att ta en bild på honom med någon av oss? Ni ser det nästan, han var omöjlig att fånga ;)

I väntan på After Beach, vilket var anledningen till att vi for upp till Böda just den kvällen. Markoolio var ju där. Succé, vilket ös - inte just på bilden kanske men så hade det heller inte börjat än!

 Vilma är på andra äventyr och killarna och jag matar hönor. Inte svårt att bli poppis där!

...och här är vad syster gjorde. Hon var inte så sugen på crosscart utan ville hellre rida häst. Kaffe hette den lilla sötnosen.

Kvällspromenad nedanför stugan.

 Stenkonst.

 Och här hittade Erik en stenfamilj. Som ett pussel med fem bitar som hör ihop. Häftigt tyckte familjen på fem!

Vid Ölands raukar i Byrum. Väldigt mäktigt och den vackra sommarkvällen gav nog en extra känsla.

Klättrar.

Alvin och jag samlade massor av fina stenar och Alvin snöade in på att hitta hjärtformade. Sådan mor, sådan son ♥

 Helt magiskt. Mina fina! 

 Och så får solnedgången över Blå Jungfrun avsluta denna lilla bildkavalkad. Ville så gärna ta med er på ett litet hörn av vår resa och jag vet, den blev ju inte bara bilder som jag först tänkte. Det såg så tomt ut tyckte jag :)